Idag tog vi farväl av Olofs mamma som varit sjuk en längre tid. Det var så stilla och fridfullt som man kunde önskat sig, vilket var en lättnad i allt det sorgliga. Utöver det finns det inte så mycket att säga. Har nynnat på en sång som vi sjöng mycket på Åhuslägret, som passar in en dag som denna.
Må din väg, gå dig till mötes
och må vinden vara din vän
och må solen värma din kind
och må regnet vattna själens jord
och tills vi möts igen,
må Gud hålla, hålla dig i sin hand
