Idag är det Annandag jul vilket också innebär kusinmiddag hos farmor! Det brukar vara mycket trevligt och det var det också i år. Det kanske är fånigt nu när vi är ”vuxna” men det blir en annan stämning när inte föräldrarna är med och vi kan flamsa och tramsa nästan hur mycket som helst. Farmor är förstås helt med på noterna och verkar trivas i den gemytliga men högljudda stämningen som uppstår när vi uppdaterar varandra på året som gått. Vi är sammanlagt åtta kusiner och även om vi alla har varit i Malmö/Lund de senaste åren så ses vi inte alls så mycket som vi kanske hade velat. Nu har en av oss flyttat tillbaka till Stockholm, en till Värnamo, en är på väg till Frankfurt, vi ska till New York och de som är kvar har fullt upp med studier och jobb och barn (i olika ordning). Så det är mysigt att få träffas hos farmor och ganska snabbt glider vi in i den jargong som man bara kan ha med familj eller riktigt nära vänner. Farfar brukade tydligen säga: ”Det är så trevligt när alla vännerna är släkt, men ännu trevligare när alla släktingar är vänner”, vilket vi lyckligtvis är. Jag vet inte om det beror på att vi har ovanligt bra koll på våra släktband eller vad, men jag tycker att det är viktigt att veta var man kommer ifrån och att ta vara på de släktingar man har. Jag minns hur vår gymnasierektor P-O Olsson, i sitt tal på vår julavslutning något år på gymnasiet, sa att vi skulle värdesätta och lyssna på våra far- och morföräldrar när de berättar sina gamla historier, även om vi hade hört samma historia tio gånger förut, för kanske, kanske, var historien lite extra bra just denna gång. Så tänk på det! Och hälsa på din gamla släkting en extra gång nu i mellandagarna!