Så har premiärveckan gått och plötsligt går man från 200 knop in i ett vardagslunk igen. Man fixar och fixar och fixar för att premiären ska bli fantastisk, sen håller man andan och hoppas att allt fungerar. Applåderna är högljudda, blombuketterna tar aldrig slut och bubblet flödar, sen är det över. Det gick bra! Anders och Johan är fantastiska på scen och även om jag har sett både rep, publikrep och genrep så skrattar jag högt åt deras träffsäkerhet och förmåga att skoja på både sin egen och andras bekostnad (på ett snyggt sätt), varje gång. Igår var vi i personalen något mer avslappnade och nästa vecka hoppas jag att vi faller in lite mer i rutin. Det är ett härligt gäng även bakom scenen så det ska nog inte vara några problem!