Tvångsbeteende eller idioti??

Jag har ett problem. Eller, det är inget jag lider nämnvärt av, det är snarare ett märkligt men diskret beteende. Något som ingen annan märker (utom möjligtvis Olof) men som ändå påverkar min existens och tillvaro. Jag läser på allting. Alltså, instruktioner (eller möjligtvis information). På allt som har instruktioner, även om man inte ska kunna göra fel, på ALLT. Är inte det lite konstigt? Och varför kan man fråga sig? Jag som har gjort O’boy under hela min uppväxt, som visste hur man blandade chokladmjölk innan jag lärde mig äta mackor, varför måste jag nu plötsligt läsa på förpackningen hur man gör? Skulle jag har gjort fel i 23 år? Och vad tusan skulle det spela för roll? Det finns lite olika teorier (som jag själv har tagit fram, jag har ännu inte konsulterat någon annan). 
1. Extrem rädsla för att göra fel, tänk om att jag plötsligt har sönder toaletten, tappar mitt hår eller på annat sätt skämmer ut mig och måste ringa rörmokaren och förklara att jag råkade ha i för mycket diskmedel i diskmaskinen och därför har den nu exploderat. 
2. Lathet, bättre att göra rätt från början så slipper jag göra om det igen. 
3. Noggrannhet, rätt ska vara rätt och så vidare. 
4. Dumhet, om jag inte läser instruktionerna så kommer jag inte förstå hur jag ska sätta i dammsugarpåsen eller schamponera håret. 
5. Nyfikenhet: ”vad är egentligen skillnaden på tandkrämen ”extrem whitening” och ”ultra shine”?”
Jag hoppas och gissar på det sista alternativet, men det skulle också kunna vara nummer 4, då jag varken är pedantisk, lat eller speciellt rädd för att göra fel (det händer ju hela tiden). Men om det nu är nyfikenhet, alltså, hur nyfiken kan man vara? Vem bryr sig vad skillnaden är på de olika tandkrämerna så länge man blir ren och fräsch i munnen? Det kan inte ha varit en sådan nyfikenhet som fått människan att utvecklas och börja bygga samhällen i alla fall. En sådan nyfikenhet känns snarare kontraproduktiv, man hinner inte med viktiga saker för man hela tiden måste ifrågasätta och fundera på varför man just använder den här hårsprayen. Men det kanske är sådan nyfikenhet som gör att man går långt, jag vet inte åt vilket håll, men långt. Vi kan ju hoppas på det… 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s