Idag tar jag återigen tag i jobb efter att ha haft tre dagars ledighet. Och vilken ledighet! Det började med deklaration och momsredovisning i måndagskväll, något som gick strålande för att vara första året man har ett företag (vilket väl bara kan betyda att jag har gjort fel). I tisdags var det sillafrukost, eftermiddagsvinhäng i Lundagård och till sist Lundaspex och siste april-fest i borgen. Lundaspexarna satte upp Uarda, det mest klassiska spexet där man får en härlig känsla för 100-årig spexkultur. Jag var med för fem år sedan (aktiv i dekoren men nykär och skadad på ett oerhört fånigt sätt så jag bidrog nog inte så där jättemycket direkt) och att se spexet igen var minst sagt nostalgiskt. Det var första gången på sex år som jag satt i publiken och såg ett Lundaspex och så oerhört duktiga de var! Så där duktiga som jag tyckte att Olofs gäng var (när han var med), vilket då var själva anledningen till att jag själv ville bli en Lundaspexare. Så det var roligt att se och sedan, som själva grädden på moset, fick jag sitta med några av mina favoritmänniskor på festen och hade hur kul som helst. 

Sedan igår, efter tre timmars sömn var det dags för första maj-lunch på Thomanders. En lunch där alla som någonsin bott där bjuds tillbaka med respektive, en lunch som också går lite i nostalgins tecken, med mycket sång, skratt och trevligt umgänge. Med ett sådant upplägg är det svårt att misslyckades och det gjorde det inte detta året heller. Så idag är man nöjd och glad, solen skiner och framför mig ligger en kommittéhelg där jag får prata om något av det bästa jag vet, nämligen karneval och studentlivet i Lund.