Från pjäsanalys till ekonomi

Tre veckor har gått och vi har under två av dessa gjort pjäsanalys på tre pjäser: Gengångare av Ibsen, Othello av Shakespeare och Befriad av Sarah Kane. Tre olika författare, tre helt olika typer av pjäser på väldigt många sätt. Det har varit en mycket intressant kurs (det säger jag inte bara för att vår lärare kanske skulle komma över den här bloggen, för det gör han nog inte) om än bitvis rätt flummig och aningen snabb för att man skulle hänga med hela tiden. Men jag är ny på det här och har fått otroligt mycket ny input på kort tid. Jag tänker att det är så här Folke känner sig efter att ha varit på lekplatsen här i närheten och träffat mängder med andra barn på dagarna, jämfört med att vara i lilla Öved och endast träffa kusinerna. Så vi har båda två stupat i säng på kvällarna.

Men imorgon börjar en ny vecka och vi ska påbörja vår ekonomikurs. Det är mer något som folk utanför branschen kan greppa. Budget, excel, redovisning, moms, plus och minus. Nu har jag ju aldrig läst ekonomi, så jag vet inte riktigt själv hur det kommer bli. Men det ska bli skönt att lämna den kreativa analysen ett tag och smälta den biten så länge. Den kommer att återkomma senare i höst och då ska vi ta det ett steg till och faktiskt planera en gestaltning (själv utförandet) av en pjäs också. Det ska verkligen bli spännande!

Pjäsanalys

Sitter nu på bussen på väg till skolan och fjärde dagen i kursen ”Pjäsanalys”. För att kunna sätta upp en teaterföreställning (eller en scenkonstproduktion) måste man veta hur man ska analysera, tolka och gestalta en pjäs. Analysen handlar om att bryta ner pjäsen i händelsenoment, identifiera vem som driver det händelsemomentet (det ”aktiva subjektet”) och vem som driver mothandlingen och vad den går ut på. Ingen tolkning, inget ”varför?”, ingen spekulation. Vad händer? Punkt. För mig som aldrig jobbat med teaterproduktion på professionell nivå är det otroligt lärorikt och intressant att få vara med och bryta ner en pjäs i smådelar för att sedan sätta ihop den igen och tydligare se de stora dragen av händelser. Vad är det egentligen som händer, upptäcker man då. Sedan ska man bestämma sig för en tolkning som man ska lägga på pjäsen: en feministisk, en freudiansk, en politisk i allmänhet, en relationsbunden, och så vidare. Vilken tolkning man gör kommer påverka hur man sedan gestaltar pjäsen, alltså själva utförandet. Är det inte häftigt? Om ni inte fattar något behöver ni inte vara oroliga, jag är inte heller säker på att jag har fattat något, men det är otroligt fascinerande och många ”aha-upplevelser” för mig. Nu ska vi ta tag i Othello!