Nanny i London

Nu är jag alltså i London och umgås med mina brorsbarn. Det är min mellersta bror (Christian, 9 år äldre) som flyttat till London med fru och barn eller snarare min svägerska som flyttat med man och barn. Hon läser nämligen en kurs här på 10 veckor (kolla in Ikas blogg http://www.ikaramel.se) och Christian kan ta med sig sitt jobb, kan man säga, jag kommer skriva mer om det sen (kolla in http://www.digiviter.se). Poängen är i alla fall att de behövde någon som skulle hjälpa till med barnen och eftersom jag satt hemma i somras och funderade på vad jag skulle göra till hösten och hur jag skulle ta mig ifrån Lund lite så passade detta alldeles utmärkt. Jag hade inget jobb under hösten, var sådär sugen på att plugga och ville absolut komma bort från Lund i några veckor (Lund är fantastiskt och jag vill bo där för alltid men ibland behöver man en paus från hela det interna studentlivet) så jag hakade på Londonresan och nu är jag då alltså nanny. Visst; 3 års utbildning, chef i både spex och karneval, erfarenhet som sjukgymnast, producent, produktionsassistent, volontäransvarig och public relations och jag blev nanny. Ja, det låter ju inte så magiskt om man radar upp det så men detta är faktiskt mycket roligare än man kan tro, vilket kanske har något att göra med att det är mina brorsbarn och att de är fantastiskt gulliga och roliga?

Walter är nyss fyllda 2 och har kommit in i någon slags trotsålder men är rätt lätt att charma om man bara har en traktor i bakfickan. W älskar traktorer, bilar, motorcyklar, flygplan och så vidare, så London, med alla sina olika fordon, är som ett litet paradis för honom. Beata är snart 8 månader och kommer nog snart börja krypa, hon är som en liten dröm. Sitter gärna och leker med några enstaka leksaker, jollrar och skrattar en massa. Så vi har roligt nästan jämt och upptäcker London i vår egen barnvänliga takt. Och London är ganska barnvänligt. Visst inte sådär som vi tänker i Sverige med tillgänglighet för barnvagn överallt, nejdå. Det finns inga hissar ner till de flesta tunnelbanestationer (och ofta inte rulltrappa heller), man kan inte värma barnmat någonstans och affärer ligger gärna på flera våningar där barnavdelningen så klart ligger på ett plan som det inte går hiss till (ibland undrar man hur de tänker). Men det känns som att attityden mot att man kommer dragandes med en barnvagn med två barn i stort sett alltid är positiv, man får alltid hjälp upp och ner för trappor och av och på bussen och det finns en massa parker med olika lekplatser. Vi har hittat vår favoritpark: Battersea park. Där finns ett litet minizoo för barn samt en stor lekplats och framförallt en massa små cyklar och traktorer att köra på, det är som himmelriket för Walter. Och så har vi en jättefin park precis utanför vår lägenhet, den är som en jättestor inhägnad gräsmatta med en liten gång runt om och fontän i mitten och nu har vi köpt en liten trehjuling till W så nu kommer vi nog kunna hänga där rätt mycket. I den parken är det också alltid en massa barn som leker så det finns alltid någon att sparka boll med. Så livet som nanny i London är toppen och nu har vi varit här två av sex veckor och tiden går faktiskt ganska fort. Så förutom att Olof (min kille som jag lovade skulle komma på tal) och Sulitelma (min hund) inte är här så trivs jag oerhört bra! Jag ska försöka lära mig att lägga upp bilder också (hur svårt kan det vara?) så får ni snart se vår värld också!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s