London

Återigen utomlands med barnen!!

Publicerad av

0

På söndag ska vi äntligen äntligen få träffa de små brorsbarnen som är utomlands hela tiden. Det är helt sjukt att det var ett helt år sedan vi var i London tillsammans, eller Lollond som Walter sa då. Nu pratar han tydligen tyska, märkligt. Och lilla B, som vi kämpade på att hon skulle börja krypa vid den här tiden förra året, nu springer hon tydligen runt som en liten marodör och klättrar på allt hon kommer åt. Jo, vi har träffat dem sen hon började hon började gå, men att hon dessutom pratar och fram för allt kan ha en TOFFS i håret! Helt galet. Vi har skypat en del med dem så förhoppningsvis är vi inte främlingar så länge utan kan börja gosa och kramas direkt. Som vi längtar!

Det ska så klart bli kul att träffa Christian och Ika också så klart, vi ska prata framtid och företag. Det ska också bli spännande! Så en vecka i Frankfurt med barn, framtid och företagsplaner ser jag fram emot!

Bild

Jag och Beata i London, i favoritparken där Walter brukade åka cykel och leka i löven. Lilla B hängde mest med.

 

Bild

 

Walter och jag innan han ska somna, även detta i London, då delade vi rum. Så oerhört mysigt det var att bli väckt av en tvååring varje morgon.

Bye bye Lollon!

Publicerad av

0

Nu är vi hemma igen. Olof efter fem dagar och jag efter sex veckor. Förutom julskyltningen som plötsligt drabbat Lund är det mesta sig likt. Visst Domkyrkans museum (eller vad det nu är) är färdigt och invigt och Saluhallens nybyggnad börjar också ta form. Och granen har visst ramlat på Mårtenstorget på grund av någon liten storm igår. Stormen Berit tydligen. Det låter ju skräckinjagande… Varför dessa namn för övrigt? Jaja, det är ett så kallat sidospår, glöm det. London har sammanfattningsvis varit underbart! Vi har haft härligt väder i stort sett hela tiden, människorna är trevliga, maten är ganska god, pundet är billig, staden är trevlig och barnen, dessa fina barn som jag lyckligtvis fått mysa med i sex veckor, shit vad jag saknar dem. Redan? Ja, jag saknade dem redan imorse när vi smög upp utan att väcka någon, annars brukar det vara Walter som väcker mig med ett ”gå upp!” och stort leende. Sen vill han ha ”vide” (välling) och ”titta tede” (titta på barnprogram på tvn, helst Nicke Nyfiken och hans ”pappa”). Beata vaknar även hon, ofta med ett leende. Och även om hon inte snackar ännu så kan hon klappa, vinka och snart krypa! (inget av detta kunde hon innan vi åkte). Måste visa en liten fin film på barnen tillsammans, för de gillar verkligen varandra också. (herre gud, jag börjar låta som skådespelarna som ska marknadsföra sin film och som bara måste berätta hur underbart de har haft det tillsammans med hela crewet och att de alla är som en familj och att ingenting är dåligt. Men vi är redan familj och visst det var jobbigt ibland och ibland var alla arga och ibland regnade det, men oftast inte.) Så här kommer filmen i alla fall. (W höll på att byta om till pyjamas, därav har han inga byxor. Och det är mitt diadem han har på sig, om någon undrar…)

Och London var barnvänligare än vad jag först trodde, jo man kan i stort sett inte åka tunnelbana själv, eller man kan men man vill inte, men i övrigt har vi hittat en massa roliga barnaktiviteter. Army museum (det hette inte War museum, som jag har trott hela tiden) var helt klart bäst. Science museum var också bra men fruktansvärt mycket barn, trots att vi var där på en vardag, då var nämligen alla skolbarn där. Men Walter älskade att leka med vattnet! Och så finns det ett helt gäng parker så klart!

Olof och jag har hunnit med lite mer vuxna grejer som shopping och musikal också men vi ville båda hänga med både barnen och Christian & Ika så vi var inte jätteaktiva vad gäller museebesök och sevärdheter, tvärt om, vi såg Lord Nelson, Big Ben och Westminister Abbey, c’est tout. Men vi har gått en massa och bland annat varit på Winter wonderland i Hyde Park och tittat på julmarknaden och karusellerna. Det var mysigt men kanske lite väl mycket folk. När man känner att man bli slussad fram av folkmassan och inte kan stanna för att titta på saker, då är det några personer för mycket. Men åker man dit en vardag så är det inga problem!

Vattenlek på Science Museum, Ws kompis Grace till höger

Lilla B med ett klistermärke, så nöjd för så lite
På army museum

Somnar i cykelaffären
Åker tåg på Winterwonderland

Mys på musikal

”den här vill jag ha i julklapp!”

På sushirestaurang med Zhaklina (som inte kan använda pinnar)
På Piccadilly cirkus

Turistigt på stan

På väg att laga en punkterad vagn

Följa John i St James’ Park

Sushibuffé sista kvällen

Bagaget vi fick med hem, 3 stora väskor+4 handbagage

That’s it! Nu blickar vi mot nya utmaningar och nya städer. Först Lund ett tag, börjar jobba på onsdag och pappersarbetet inför USA fortsätter, men mer om det senare. Tack Christian och Ika för fantastiska sex veckor och två fantastiska barn! Och som Walter säger ”Bye Bye Lollon”!

Oh what a night

Publicerad av

0

Att hänga i ett trapphus i tre timmar med två små barn är inget jag rekommenderar. Vi har varit utelåsta, utan mat, blöjor, Ikas glasögon, Ikas skor halva kvällen. Det var också precis under den tiden barnen skulle äta och sova och efter cirka 30 minuter hade Beata gjort kod brun (ni fattar?!). Vilken cirkus och förtvivlan. Men efter kontakt med fyra olika låssmeder på fyra olika telefoner med för lite batteri som dog en efter en (telefonerna alltså, inte låssmederna) så kom först ingen låssmed inom en timme som han hade lovat, han hade blivit uppehållen på kunden före oss. Men sen, efter ytterligare 55 minuter kom en kille, stack in en liten plastgrej och vips så var dörren uppe! För det tog han mer betalt än vad vi lägger på el på tre månader, men absolut, totally worth it! Det är alltid skönt med utgifter som man inte behöver tänka över, vi var ju tvungna att komma in, plan B hade varit att krossa ett fönster…

En snabb liten trendspaning bara, engelsmännen älskar spraydeodorant. Det känns inte som om det har slagit så mycket i Sverige? Där kör man roller och stick, eller hur? Jag menar, visst, jag hade spraydeodorant när jag var 14, men det var ju oerhört inne då. (Jag var ju alltid inne som tonåring nämligen) (obs ironi). Apropå spray… Vad hände med den sajten? Den var också inne när jag var 14 ungefär. Var tvungen att googla det. Jo, de finns kvar men ingår nu i ett ”mediehus”. Så klart. Men man kan tydligen fortfarande skaffa mail, spela spel, läsa horoskop och spraydejta, bara en sån sak.

Barnvänligt Warmuseum!

Publicerad av

0

Walter och jag har hittat var sin kompis, nannyn Zhaklina från USA med rötter i Grekland och Grace, 18 månader från Grekland med rötter i Österrike. Grace pratar både tyska, grekiska och engelska vilket innebär att hon inte pratar så mycket alls ännu men hon är himla söt. Vi har hängt med dem i några dagar och nu har vi varit på War museum, inte så mycket för krigsutställningarna utan för att de har en himla fin lekavdelning för små barn. I stort sett allt är i skumgummi och det finns en massa leksaker och grejer att klättra på. Man kan säga att Walter och Grace sprang och lekte konstant i två timmar. Man fick betala 2,5£ per barn över 1 år och sen fick man vara där inne i en timme. Anledningen till de två timmarna spring var att vi var där tidigt för att få plats, de tar bara in 30 barn per timme, så vi fikade lite innan och då sprang barnen också runt och lekte med en traktor som man kunde åka i. Well, det var egentligen en stridsvagn men i Walters ögon är alla stora maskiner på 4 hjul en traktor så vi kallade den för det. Jag kan verkligen rekommendera War museum om man är i London med små barn, deras fik har god latte också! Igår när vi också var där, men inte kom in för att det var fullt, gick vi på en utställning som heter War Horse som också var väldigt trevlig. Kan vara värt ett besök, alla utställningarna är gratis.
Ser inte så kul ut på utsidan kanske,
svårt att föreställa sig att det finns ett lekland där inne…

Här i entrén stod ”traktorn” som W lekte med så fort han fick chansen

Inne på leklandet
Här kunde man klättra i gångar en bit ovanför marken

Grace gick först

och sen kom Walter
Lilla B roar sig själv, här sitter hon och dansar
(även om jag förstår att ni inte ser det på en stillbild)

Tågen var också väldigt populära

… och rutschkanan

Harrods!

Publicerad av

0

Igår var vi på Harrods, vilket var en häftigt upplevelse. En massa folk och sjukt dyra grejer i ett magiskt varuhus! Här kommer lite bilder därifrån!

Allting är Hans…
Utanför stod det här ekipaget och väntade

Skyltfönsterna med Swarovskis diamanter som huvudtema

Walter imponeras
 Nu till vad man kan köpa på detta fantastiska och överdådiga varuhus
Först barnmode:

Det här är alltså inte till din moster utan till din femåriga dotter

Lika så det här

… och till ett rimligt pris så klart. 
Nu till husdjuren
Varför inte köpa hundleksak och hundskål för några hundra pounds styck…

Den här tror jag Sulitelma hade gillat,
men hennes husse hade nog inte uppskattat att matte la 1300 kr på en hundsäng.
(framförallt inte eftersom hon ändå sover i vår säng…)

Eller kanske ett halsband för 160 £ 

Här var ett bageri för hundar
och ett spa
vet inte om hundarna såg så avslappnade ut dock
självklart kunde man också köpa hundvalpar,
de såg ut att ha det bra även om de var instängda, tror att de tar rätt väl hand om dem. 

Pet fashion med jultema

Var lite sugen på att köpa en sådan här till Sulli
men jag var rädd att de andra hundarna skulle reta henne…

Walter hittade en pandakompis

Självklart kan man köpa brudparet!

Kanske en liten Mini Seven för knappt 10 000£

Här fanns också en klänning som Madonna haft på sig på någon stor konsert

De hade en liten avdelning för Harry Potter-prylar

Skulle gärna köpt alla böckerna så här fint inbundna men jag har ju redan läst dem några gånger,
men jag var sugen… 

Trendspaning – mellanregler och bombsäkra soptunnor

Publicerad av

0

Har två nya spaningar att ta upp.

1. Ska man gå över ett övergångsställe, förlåt, låt mig omformulera mig, övergångsställen existerar inte, man får gå över där det verkar rimligt och hoppas att det inte kommer en bil. Och så finns det trafikljus för gångtrafikanter också så klart, men för att gå över där krävs också en del mod. Först är det nämligen rött och rött och rött och rött och sen plötsligt är det grönt (gärna alla övergångsställen i fyrvägskorsningen samtidigt) och då har man ca 6 sekunder på sig att gå över och sen blir det svart. Gubben slocknar alltså och då vet man inte om man fortfarande får lov att gå eller om man ska stanna, men ofta kan man inte stanna för man står mitt i gatan, så man fortsätter gå. Tydligen ska det vara någon slags mellanregel när gubben är släckt; man får inte börja gå men man har rättighet att gå före bilarna men bilarna får köra också ifall det skulle vara tomt på gångtrafikanter. Man får helt enkelt ha koll på alla håll, fram för allt när man gå över med barnvagn, vilket vi gör en del.

2. Efter alla kravaller i London som har varit den senaste tiden har man plockat bort ett gäng soptunnor. Alltså i stort sett varenda soptunna på gatan är bortplockad. Det finns kanske ett tjugotal i hela London (känns det som) och man ska ha tur om man springer på en sådan. Idag gick vi i 20 min innan vi hittade en soptunna. Detta är följden av en väldigt enkel orsak; i soptunnor kan man kasta bomber. Engelsmännens lösning? Självklar! Bombsäkra soptunnor! Och när man ändå är i gång med dessa, förmodligen, asdyra avfallstunnor så kan man lika gärna passa på att sätta in en LCD-skärm i dem, så det har man också gjort.  Då kommer man också kunna få information om resor, nyheter och säkerhet ifrån tunnorna, otroligt praktiskt! Redan nästa år kommer dessa tunnor att installeras lite här och där i London men fram tills dess får man glatt hålla fast vid sin tomma starbucksmugg en extra stund och hoppas att man, någon gång, springer på en soptunna.

Läs mer om de Nya soptunnorna!

Tiden går fort!

Publicerad av

0

Dagarna går fort här borta och de fylls både med rutiner och nya intryck. Igår var vi på en CityFarm och tittade på höns, kor, hästar, grisar och alpackor. Förvånansvärt nog var Walter mest rädd för tuppen som gol. Det är väl i stort sett det enda han inte har stött på förut men han vande sig snabbt och ville sen inte lämna hönsen. Här kommer lite bilder från vår stund på Vauxhall City Farm

Walters närmaste möte med en ko

… som tappade intresset ganska fort

Här var vi inne hos hönsen (det var tillåtet)

Walter ser till att Beata inte ramlar ner (men sen gjorde hon det ändå…) (men hon slog sig inte)

En ovanligt närgången höna som precis snott en knapp från mannen vars ben man ser upp i bilden

I tisdags hade vi en riktigt misslyckad dag. Vi skulle åka till en park vid Ikas skola och leka. Åkte buss ett tag, hoppade av och sen gick jag fel. Och ännu mer fel och fattade inte alls hur jag skulle gå. Till sist ringde Ika som var klar på skolan och förklarade att parken bara låg 50 m från busshållplatsen, för jag hade väl hoppat av på rätt busshållplats? Eh nej, det hade jag såklart inte. Men till sist efter mycket frustration kom vi fram och W fick leka! I 15 min, sen var det ”dusk” och parken stängde. Hep. Men idag gjorde vi ett nytt försök och lyckades komma fram till parken i alla fall 45 min innan de stängde, W var mycket nöjd! Jaja, vi kanske inte åker dit så många gånger till, det är mycket bussåkande för 45 minuters lek, men W gillar att åka buss också, så det var okey. I morgon blir det kanske Natural History Museum, om det går någon buss dit. Det är så oerhört besvärligt att åka tunnelbana med vagnen.

Även om tiden går fort så känns det som en evighet innan min kille kommer, det är helt otroligt hur mycket man kan sakna någon! Men idag är det faktiskt mindre än två veckor kvar! Wii! Nu ska jag boka musikalbiljetter till oss!