Oh what a night

Att hänga i ett trapphus i tre timmar med två små barn är inget jag rekommenderar. Vi har varit utelåsta, utan mat, blöjor, Ikas glasögon, Ikas skor halva kvällen. Det var också precis under den tiden barnen skulle äta och sova och efter cirka 30 minuter hade Beata gjort kod brun (ni fattar?!). Vilken cirkus och förtvivlan. Men efter kontakt med fyra olika låssmeder på fyra olika telefoner med för lite batteri som dog en efter en (telefonerna alltså, inte låssmederna) så kom först ingen låssmed inom en timme som han hade lovat, han hade blivit uppehållen på kunden före oss. Men sen, efter ytterligare 55 minuter kom en kille, stack in en liten plastgrej och vips så var dörren uppe! För det tog han mer betalt än vad vi lägger på el på tre månader, men absolut, totally worth it! Det är alltid skönt med utgifter som man inte behöver tänka över, vi var ju tvungna att komma in, plan B hade varit att krossa ett fönster…

En snabb liten trendspaning bara, engelsmännen älskar spraydeodorant. Det känns inte som om det har slagit så mycket i Sverige? Där kör man roller och stick, eller hur? Jag menar, visst, jag hade spraydeodorant när jag var 14, men det var ju oerhört inne då. (Jag var ju alltid inne som tonåring nämligen) (obs ironi). Apropå spray… Vad hände med den sajten? Den var också inne när jag var 14 ungefär. Var tvungen att googla det. Jo, de finns kvar men ingår nu i ett ”mediehus”. Så klart. Men man kan tydligen fortfarande skaffa mail, spela spel, läsa horoskop och spraydejta, bara en sån sak.

Annonser

Trendspaning – mellanregler och bombsäkra soptunnor

Har två nya spaningar att ta upp.

1. Ska man gå över ett övergångsställe, förlåt, låt mig omformulera mig, övergångsställen existerar inte, man får gå över där det verkar rimligt och hoppas att det inte kommer en bil. Och så finns det trafikljus för gångtrafikanter också så klart, men för att gå över där krävs också en del mod. Först är det nämligen rött och rött och rött och rött och sen plötsligt är det grönt (gärna alla övergångsställen i fyrvägskorsningen samtidigt) och då har man ca 6 sekunder på sig att gå över och sen blir det svart. Gubben slocknar alltså och då vet man inte om man fortfarande får lov att gå eller om man ska stanna, men ofta kan man inte stanna för man står mitt i gatan, så man fortsätter gå. Tydligen ska det vara någon slags mellanregel när gubben är släckt; man får inte börja gå men man har rättighet att gå före bilarna men bilarna får köra också ifall det skulle vara tomt på gångtrafikanter. Man får helt enkelt ha koll på alla håll, fram för allt när man gå över med barnvagn, vilket vi gör en del.

2. Efter alla kravaller i London som har varit den senaste tiden har man plockat bort ett gäng soptunnor. Alltså i stort sett varenda soptunna på gatan är bortplockad. Det finns kanske ett tjugotal i hela London (känns det som) och man ska ha tur om man springer på en sådan. Idag gick vi i 20 min innan vi hittade en soptunna. Detta är följden av en väldigt enkel orsak; i soptunnor kan man kasta bomber. Engelsmännens lösning? Självklar! Bombsäkra soptunnor! Och när man ändå är i gång med dessa, förmodligen, asdyra avfallstunnor så kan man lika gärna passa på att sätta in en LCD-skärm i dem, så det har man också gjort.  Då kommer man också kunna få information om resor, nyheter och säkerhet ifrån tunnorna, otroligt praktiskt! Redan nästa år kommer dessa tunnor att installeras lite här och där i London men fram tills dess får man glatt hålla fast vid sin tomma starbucksmugg en extra stund och hoppas att man, någon gång, springer på en soptunna.

Läs mer om de Nya soptunnorna!

Hur äter man ost??

Två saker som man verkligen saknar från Sverige (förutom kille, hund, familj osv. ta inte illa upp, detta är inget sentimentalt.) är:

1. Diskborste. Nu har jag inte letat igenom alla affärer i London men vi har ändå gjort ett bra försök att hitta en diskborste (hur svårt ska det vara?) men utan resultat. Detta har gjort att vi nu diskar med en disksvamp. Vet ni hur ocharmigt det är? Ganska!

2. Osthyvel. Hur äter engelskmännen ost? Alltså jag hade förstått det om det hade varit så att de inte har hårdost som man ska lägga på frukostmackan, om det bara hade haft ”finost” som man äter på kex till ett glas vin, det hade varit sin sak. Men de HAR vanlig himla Herrgårdsost som man inte ska äta på kex (tror jag) men HUR skivar de den? I have no idea! Jaja, som tur var så hade Ika förberett oss på detta så vi hade med oss en osthyvel (så den saknar vi inte så mycket). Om jag inte minns fel så har amerikanarna samma problem, för det är faktiskt ett problem, så vi får nog ta med osthyvel dit också!

Engelsk trendspaning

Man fryser inte i England. Eller jo, det gör man kanske men man låtsas inte om det. Man går gärna i shorts fortfarande och låter gärna sina barn gå i kjol utan strumpyxor och jag tror inte att jag har sett ett enda barn med mössa.

 Så här ser Beata och Walter ut när vi är ute och det inte är strålande sol, det är ändå november. Men jag har sett flera barn som har varit barfota (eller i strumpläst) i parkerna också, BARFOTA! Hallå!? De har inte så tjocka fönster heller. Jag kan inget om hur man bygger hus och just det huset vi bor i är ganska vindtätt men vad vi hör från våra engelska vänner är att de gärna har enkelglas. Enkelglas, dålig isolering och heltäckningsmatta (för att det ger lika mycket värme som golvvärme tydligen…) ger rätt kalla hus. Men en stor del hus är väldigt gamla och istället för att riva och bygga om har man sparat och byggt på. Det var tydligen också så att, insprängt i de finare kvarteren kan man plötsligt springa på lite ruffigare kvarter och enklare hus. Detta var (har jag hört) för att de rika ville ha sitt tjänstefolk nära till hands. (kul fakta, om det nu stämmer!)