Har två nya spaningar att ta upp.

1. Ska man gå över ett övergångsställe, förlåt, låt mig omformulera mig, övergångsställen existerar inte, man får gå över där det verkar rimligt och hoppas att det inte kommer en bil. Och så finns det trafikljus för gångtrafikanter också så klart, men för att gå över där krävs också en del mod. Först är det nämligen rött och rött och rött och rött och sen plötsligt är det grönt (gärna alla övergångsställen i fyrvägskorsningen samtidigt) och då har man ca 6 sekunder på sig att gå över och sen blir det svart. Gubben slocknar alltså och då vet man inte om man fortfarande får lov att gå eller om man ska stanna, men ofta kan man inte stanna för man står mitt i gatan, så man fortsätter gå. Tydligen ska det vara någon slags mellanregel när gubben är släckt; man får inte börja gå men man har rättighet att gå före bilarna men bilarna får köra också ifall det skulle vara tomt på gångtrafikanter. Man får helt enkelt ha koll på alla håll, fram för allt när man gå över med barnvagn, vilket vi gör en del.

2. Efter alla kravaller i London som har varit den senaste tiden har man plockat bort ett gäng soptunnor. Alltså i stort sett varenda soptunna på gatan är bortplockad. Det finns kanske ett tjugotal i hela London (känns det som) och man ska ha tur om man springer på en sådan. Idag gick vi i 20 min innan vi hittade en soptunna. Detta är följden av en väldigt enkel orsak; i soptunnor kan man kasta bomber. Engelsmännens lösning? Självklar! Bombsäkra soptunnor! Och när man ändå är i gång med dessa, förmodligen, asdyra avfallstunnor så kan man lika gärna passa på att sätta in en LCD-skärm i dem, så det har man också gjort.  Då kommer man också kunna få information om resor, nyheter och säkerhet ifrån tunnorna, otroligt praktiskt! Redan nästa år kommer dessa tunnor att installeras lite här och där i London men fram tills dess får man glatt hålla fast vid sin tomma starbucksmugg en extra stund och hoppas att man, någon gång, springer på en soptunna.

Läs mer om de Nya soptunnorna!

Två saker som man verkligen saknar från Sverige (förutom kille, hund, familj osv. ta inte illa upp, detta är inget sentimentalt.) är:

1. Diskborste. Nu har jag inte letat igenom alla affärer i London men vi har ändå gjort ett bra försök att hitta en diskborste (hur svårt ska det vara?) men utan resultat. Detta har gjort att vi nu diskar med en disksvamp. Vet ni hur ocharmigt det är? Ganska!

2. Osthyvel. Hur äter engelskmännen ost? Alltså jag hade förstått det om det hade varit så att de inte har hårdost som man ska lägga på frukostmackan, om det bara hade haft ”finost” som man äter på kex till ett glas vin, det hade varit sin sak. Men de HAR vanlig himla Herrgårdsost som man inte ska äta på kex (tror jag) men HUR skivar de den? I have no idea! Jaja, som tur var så hade Ika förberett oss på detta så vi hade med oss en osthyvel (så den saknar vi inte så mycket). Om jag inte minns fel så har amerikanarna samma problem, för det är faktiskt ett problem, så vi får nog ta med osthyvel dit också!

 Så här ser Beata och Walter ut när vi är ute och det inte är strålande sol, det är ändå november. Men jag har sett flera barn som har varit barfota (eller i strumpläst) i parkerna också, BARFOTA! Hallå!? De har inte så tjocka fönster heller. Jag kan inget om hur man bygger hus och just det huset vi bor i är ganska vindtätt men vad vi hör från våra engelska vänner är att de gärna har enkelglas. Enkelglas, dålig isolering och heltäckningsmatta (för att det ger lika mycket värme som golvvärme tydligen…) ger rätt kalla hus. Men en stor del hus är väldigt gamla och istället för att riva och bygga om har man sparat och byggt på. Det var tydligen också så att, insprängt i de finare kvarteren kan man plötsligt springa på lite ruffigare kvarter och enklare hus. Detta var (har jag hört) för att de rika ville ha sitt tjänstefolk nära till hands. (kul fakta, om det nu stämmer!)