Gick hem efter en liten tur på stan och tänkte ikväll är det fredagskväll vilket ledde mig vidare in på en melodi som börjar

”Det är fredag kväll och snart är stunden här som du sett fram emot, nu i flera dar.
Det var ju då hon sa vi kanske skulle ta och hitta på nånting, bara du och jag.
Sen dess har du preparerat för allt ska bli perfekt så långt det går.
Diskat, städat och möblerat, till och med tatt på dig underkläder, med helt nya resår”

Ja, ni kanske vet vilken låt det är. Kanske inte. Den är från Lundakarnevalens revy 2002 och heter Munnen full med hår. Nej, det blev kanske ingen klassiker men jag gillar den. Heja Ola Bergstrand och den fantastiska refrängen ”Badibedidodam tam dobidajdaj, badibedidodam dabidobidam” (ungefär). Ibland undrar jag om jag, om tio år kommer möta någon crazy 18-åring som vet exakt vilka Boelspex jag var med i och vad jag gjort i Karnevalerna (för ja, jag tänkte göra någon till, Olof har gjort tre och jag bara en så jag ska åtminstone göra en till) och om jag i så fall kommer tycka att den 18-åringen är knäpp och borde skaffa sig ett liv eller om jag kommer minnas hur jag var som 18-åring och hur häftiga jag tyckte att alla spexare var när jag var då. Missförstå mig inte nu, jag tycker fortfarande alla många spexare är häftiga men jag känner väl kanske inte att vi har en idol-fan-relation, snarare en kompis-kompisrelation. Och jag har slutat berätta för de ”gamla” spexarna vilka spex de var med i när de inte själva minns, insåg att det var lite väl nördigt. Och så har jag ju Olof som jag kan nörda mig med, han blir aldrig trött på spex-snacket. Men om jag någonsin möter någon som känner igen mig från scenen eller studentlivsengagemanget så ska jag banne mig uppskatta den personen som tusan och bjuda henne/honom på en öl (om personen har åldern inne förstås).

Det slog mig nu att vi faktiskt hade ett par fans framme vid scenen efter Boelspexet och alla scentjejer i närheten fick skriva sin autograf. Tjejerna som frågade var kanske 9 år gamla och vi blev alla oerhört smickrade. Vi kommer nog att minnas dem längre än vad de kommer minnas oss. När de är 22 kommer de skratta åt sig själva för att de frågade ett gäng spexare om deras autografer. Men när vi är 89 kommer vi fortfarande tänka tillbaka med glädje på de två tjejerna som tyckte att vi var häftiga som superstjärnor (det kommer vi inbilla oss i alla fall).

För alla er potentiella fans kommer här en bild på Amanda, mig och Karin från årets Boelspex: Henry VIII.

Ha en trevlig helg!