Resa norrut för att komma västerut!

Nu sitter vi i Stockholm för att åka till Amerikanska Ambassaden imorgon och förhoppningsvis få vårt visa till USA. Vi har hört en massa historier om att man måste vänta i flera timmar, att det bara tar några minuter, att de är super strikta, att de är hur snälla som helst och så vidare. Så vi vet faktiskt inte alls vad vi ska vänta oss. Men vi har dubbelkollat våra papper (som man ska ha med sig i organiserad ordning) flera gånger och läst igenom deras instruktioner (som finns på tre olika ställen och som sammanlagt är några sidor långa) noggrant. Allt är ju inte fixat, vi vet ju ännu inte var vi ska bo till exempel, men vi hoppas det löser sig och att de inte hakar upp sig på det. Vi har övat på saker vi kan svara för att förklara varför vi inte har en lägenhet ännu, men faktum är att de också säger att man inte ska göra alla resplaner innan man får sitt visa, det viktigaste måste ju vara att vi har någonstans att bo när det väl är dags att resa och det ska vi ju ha! 
Bilresan upp kändes ovanligt lång

Take away från nåt Sushiställe på Karlaplan, så där gott tyvärr…

Vi hade visst glömt att klippa våra bilder och allt vi hittade nu var en nagelsax….
Well, man tager vad man haver som Kajsa Warg skulle sagt

Nu är det dags att sova, så att vi är representativa i morgon bitti! Kläderna (man ska tydligen tänka ”arbetsintervju”) är framlagda och vägbeskrivning framtagen. Hoppas nu att allt går bra!

Det var den premiärveckan…

Så har premiärveckan gått och plötsligt går man från 200 knop in i ett vardagslunk igen. Man fixar och fixar och fixar för att premiären ska bli fantastisk, sen håller man andan och hoppas att allt fungerar. Applåderna är högljudda, blombuketterna tar aldrig slut och bubblet flödar, sen är det över. Det gick bra! Anders och Johan är fantastiska på scen och även om jag har sett både rep, publikrep och genrep så skrattar jag högt åt deras träffsäkerhet och förmåga att skoja på både sin egen och andras bekostnad (på ett snyggt sätt), varje gång. Igår var vi i personalen något mer avslappnade och nästa vecka hoppas jag att vi faller in lite mer i rutin. Det är ett härligt gäng även bakom scenen så det ska nog inte vara några problem!

Helg alltså!

Någon lär ha sagt: Det bästa med att jobba är att man är ledig på helgerna. Det håller jag väl inte riktigt med om men jag tycker ju faktiskt om mitt jobb. Men det är ändå trevligt med helg. Förra helgen var magisk på många vis (använder jag ordet ”magiskt” för ofta? borde kanske sluta). Olof stack till Norge vilket var trist för mig men kul för honom, ett helt gäng grabbar som Olof har bott med träffades där och hade det gött. Men jag var hemma ensam i vårt fina hus på landet. (Jag säger vårt, även om det rent tekniskt sätt är min brors, eller min andra brors, jag vet inte. det är i alla fall inte vårt. Men nu låtsas vi det!) Efter en mycket trevlig och lyxig After Work hos min faster, då vi firade min kusin som nu fyllt 25 (vilket är läskigt eftersom det innebär att jag snart blir 24…) så började jag pyssla lite i huset. Vårt hus. Några timmar på fredagsnatten och några på lördagsmorgonen, sedan var faktiskt det mesta undanplockat av allt vårt stök sen vi flyttade in. SKÖNT! Helgen fortsatte sedan med lite mys med brorsbarnen (de som är kvar i Sverige), examensfest för min underbara kompis Calle och sedan 101års fest för mormor. Det ni! 101 år! Här kommer lite blandade bilder från helgen!

Provsmakar bubbel på kontoret, bra start på helgen!

Våra fina hundar sov, medan jag städade (selma, t vä, är Christian och Ikas som vi lånar)
Mys med brorsdotter Olivia

Bus med O

Partaj för Calle

Mormor 101! 
Kvällssol!

Olof har varit och köpt en fågelmatshållare (eller vad det heter)

Huset från baksidan!

Dags att återgå till Arenan, ikväll har vi publikföreställning för första gången, spännande!

PREMIÄRVECKA!!!

Finns det något bättre än dagarna innan premiär?? Svar ja. Dagarna efter. Men skit i det, nu ska vi ha kul! Det är fascinerande, tycker jag, hur man lyckas gå från att ha fullt upp till att verkligen ha fullt upp. Men det är roligt nästan jämt! Hinner inte mer nu, dags för nästa möte!

Köp biljett i väntan på nästa blogginlägg:

BILJETTER

Jobb och jobb och jobb!

Är väldigt inkörd på jobbet nu. Med premiär om drygt en vecka, genomdrag om exakt en vecka och olika teknikgenomdrag i stort sett varje dag nu så känner man verkligen att det är på gång! Och det är magiskt! Min lockelse till teater och liveunderhållning har alltid varit magin som skapas i den tysta, förväntansfulla salongen, bakom scenen eller i byxan bredvid scenen under pågående föreställning. Jag fullkomligt älskar det! Och snart är det dags! Nu är ju tanken att jag ska jobba under föreställningen men jag kommer nog kunna njuta av lite magi ändå tror jag. Och så här veckan innan är det mycket att göra…
Men jag har listorna till hjälp!

Dags att påbörja lista nr 7!

De som tar ner julbelysningen har också att göra, precis utanför mitt fönster

 

Sen har vi såklart en ”Att-göra-lista” inför New York!

Jobbar ”hemifrån” – hur vuxet är inte det? 

Har i alla fall tänt ett ljus här hemma, för stämningens skull. Det har jag nog fått av Ika, det här med att skapa stämning. Även om hon har en förkärlek för doftljus… 🙂

Lantisar!

Nu äntligen har vi blivit lantisar på riktigt! Well, vi odlar inte våra egna grönsaker och behöver inte gå upp halv fem för att mjölka korna (vilka kor föresten?). Men vi har nu två hundar i alla fall och en liten trädgård och en åker, rakt utan för dörren. Det är fantastiskt!

Tömt nästan hela lägenheten
 
Övertrötta och tramsiga lämnar vi Lund

Full bil, vi som bara skulle ta med oss lite grejer… 
… men mycket grejer blev det
Detta var det första som mötte oss, här kan vi nog trivas!

Första kvällen, helt vindstilla

och morgonen! 

 Men trots att hela familjen Ulrikehill (som vi kallar huset) har åkt så finns det ändå små tecken på att barnen var här för inte så längesen. Vilket vi tycker är jättemysigt eftersom vi redan saknar dem massor!

Lilla Bs napp

En ensam liten strumpa kvar i badrummet

En av Walters många traktorer

Nice reklam!

På USA-fronten händer för tillfället inget. Eller, inte för mig och Olof i alla fall. Jag kan tänka mig att det händer något på USA-fronten i resten av världen. Any way. Eftersom jag inte behöver berätta mer om våra flyttkartonger så kommer här ett kul klipp istället.