Hemma med familjen

Publicerad av fannytomen

De senaste veckorna efter New York har vi nog bara laddat vår energi med att träffa så mycket familj och vänner vi har hunnit. Nu är både Olof och jag sådär småsjuka och matta som man blir efter en spexperiod. Men jag tror att vi i övrigt känner oss lugnare och mer tillfreds än vi gjort på länge. Vi har lite olika saker på gång, vi har kommit in i lite rutiner, vi får träffa våra syskonbarn en hel del och Olof får skåda fågel nästan så mycket han vill. Det har väl tagits en så där 800 bilder sedan jag uppdaterade bloggen sist men jag ska ändå försöka plocka ut pärlorna.

Vi har varit på Olofs äldsta brorsdotter Rebeccas student.

Vilka minnen det väckte – det var ju så roligt att ta studenten!

Då fick vi leka mycket med Olofs yngsta brorsbarn, Ludvig. Han gillar bollar.

Sen kastade vi oss ner från Linköping till min gamla kursare Malins bröllop. Hon och Fredrik gifte sig vid fontänen på Universitetsplatsen, så fantastiskt fint! Och sedan var det stor fest i borgen.

Sofie (också gammal kursare) var toastmadame och gjorde ett strålande jobb!

I all hast ner från Linköping glömde jag smink, smycken och parfym i en necessär som stod kvar hemma hos Olofs bror. (PANIK!!) Vi lyckades få tag på lite mascara och parfym och sen körde jag med devisen ”less is more”, vilket funkade ganska bra.

Fina Erik som övergav sjukgymnastprogrammet efter ett år för att bli läkare,

men vi har hållit fast vi honom ändå!

Och så de andra fina kursarna som jag inte sett på länge, Sofie, Mange och Majken!

Sen har vi tittat mycket på fotboll…

… lekt med barnen

…fixat håret

… lekt med släkten, som vi aldrig träffat innan. Här diskuteras krocketregler…

kommentar överflödig

fina brorsbarnen!

äppelpaus

dags att börja jobba, då får man inte ha ringen på sig. Men den är med ändå…

och så har vi firat Lill-Ottos födelsedag!

Fullt ös helt enkelt…

…succè?

Publicerad av fannytomen

Ja, det blev inte bättre. Blogginspirationen försvann när vi kom hem men det händer fortfarande en hel del, fast nu på familjefronten. Det är studenter, födelsedagar och familjemiddagar som bara har rullat på. Det var lätt att skriva om vad som hände i London eller New York, det var tydligt vad bloggen handlade om liksom. Men nu…? Okey, ny plan, nästa mål, succé! Hoppas vi. Christian och jag har precis startat ett företag och tänkte producera lite grejer. Ja, alltså, vi har en massa idéer och planer som vi ska sätta i verket och det är därför jag nu alltså har bytt namn och mål. Bloggen får handla om det. Jag gissar på att jag fortfarande kommer smyga in lite familjeliv och bröllop här och där också, och lite om Boelspexet så klart och att jobba som sjukgymnast och allmänt om annat också kanske. Ja, ni får se helt enkelt.

Brooklyn Bridge

Publicerad av fannytomen

Hela resan sköt vi på att gå till Brooklyn Bridge. Vi ville gå på en solig dag, men inte för blåsig och det verkade hela tiden dyka upp andra saker. Men sista söndagen, sista dagen i New York, gick vi dit tillsammans med Espen (som nog gått över bron fyra-fem gånger). Vädret var perfekt och det blev en hel del av de klassiska bilder som man sett tidigare. Mycket nöje!

Sen gick vi och tog en öl på en pir precis söder om bron, där hade de 3-dollars öl, vilket passade oss perfekt!

Norges nationaldag – ett inlägg om Espen

Publicerad av fannytomen

Espen (vår norske kompis) stannade också kvar i New York lite längre och därför hänge vi med honom den sista söndagen vi var där. Det började roligt, Espen hade nämligen glömt att smörja in sina ögonlock med solkräm när han hade legat på stranden hela dagen innan.

Detta underhöll oss när vi stod och väntade på att få vara med på en gudstjänst i Harlem. Ja, nu var vi ute i mycket god tid och tänkte inte lämna vår plats i kön. Inte ens när de kom ut och sa ”alla måste donera 20 dollar var” – en ganska saftig avgift alltså, men vi hade ju hört så mycket om de här gudstjänsterna och nu var vi ju så nära så jo, vi ville lägga våra sista slantar (jag överdriver lite) på detta.

Det skulle vi inte ha gjort. Vi var ungefär 200 turister, som fick sitta ovanför hela församlingen vilket gjorde det hela oerhört opersonligt och eftersom de hade tagit 20 usd/person tänkte vi att nu gör de väl en rejäl show av detta. (de verkade ju onekligen göra det för turisterna, även om jag hade föredragit att gå till en mindre kyrka och faktiskt få ta del av gudstjänsten lite mer) Men nej, ingen direkt show blev det. Pastorn verkade lite trött och den lilla barnkören sjungen varken särskilt starkt eller rent. Tekniken försökte dock kompensera för detta och såg istället till att man fick hålla för öronen lite då och då. Besvikelsen var total. Nästa gång ska vi leta oss lite längre ut i Harlem och försöka undvika alla andra turister.

Men sen åkte vi ner till Brooklyn för att fira Norges Nationaldag. Det var ioförsig den 21 maj men de firar tydligen alltid den första söndagen efter den 17e. Och som de firar, amerikanarna älskar parader och norrmännen älskar 17 maj – slå ihop detta och du får en parad på prosack.

Det var nog ändå mest amerikanare får man nog säga och de var inte rädda för att vifta lite med den amerikanska flaggan också.

De här ser ju inte supernorska ut direkt…

Den här killen däremot, han kan inte vara mer norsk

och sen kom Miss Sweden, av någon anledning…

och de där parkvakterna som verkar ha gått vilse, igen.

Norrmännen är också stolta över sina vikingar…

och någon löpare (som vi bara såg typ 7 gånger, så det är konstigt att jag inte minns namnet)

Oljan

Grete Waitz hette hon ja och här kommer hon igen!

och sen åt vi klassisk norsk mat, som faktiskt var väldigt gott! Det var roligt att träffa lite norrmän och få lite smak av Skandinavien som vi då längtade så mycket efter.

Gamla vänner med nya barn!

Publicerad av fannytomen

Tvillingar? Vad tycker ni? Ser det bra ut? Roligt men kanske lite väl intensivt.

Dessa två sötnosar är Larkins yngsta barn och Larkin är dotter till vänner som mamma haft sen hon pluggade på collage i USA i slutet på 60-talet. Gamla familjevänner alltså och vi har inte träffat dem sen jag var …

… så här liten (Larkins bilder). Så det var fantastiskt kul att träffa dem igen och precis som med alla gamla vänner, faller man in i samma gamla familjära stämning ganska fort,

även om det var 15 år sen sist.

Första dagen var vi i Colonial Williamsburg (som ni sett) och nästa dag tog de med oss till Jamestown, den plats dit Engelsmännen kom och slog sig till ro (en liten stund). Deras första fort alltså.

De har fortfarande utgrävningar där och vi följde med på en guidad tur, som en av arkeologerna höll, vilket var kul för han var väldigt kunnig och visste vad han pratade om.

Vårt glada gäng!

Larkins man Danny jobbar också där som arkeolog och han gav oss också en liten privat tur och visade de minsta sakerna de hittade, detta är en pärla som de har hittat mängder av (den lilla pricken i mitten av hans hand alltså).

Larkin och Dannys äldsta son Charlie fick också hjälpa till och leta skatter

Sedan åkte vi på lite fågelskådning och vi hade tur!

Vi fick se en Bald Eagle (ni kanske kan se den, den sitter mellan de två träden till vänster och sticker upp som en liten kvist på en av tvärgrenarna, vi hade kikare med oss, så vi såg den rätt bra)

och på kvällen var det filmvisning – de fattade precis och reagerade precis som jag hoppades 🙂

Fantastiska tårtor och hur man gör dem!

Publicerad av fannytomen

Har hittat en fantastiskt blogg, vilket man till och med hör på namnet: Sockerrus. Där kan man hitta de mest fantastiska tårtor och bakverk. Det är en tjej som heter Lisa, som funnit en ny passion i att baka, så det har blivit hennes hobby och hon delar med sig av underbara bilder och förklarar precis hur man ska gå tillväga. Det är absolut värt ett besök om man vill få inspiration till sin nästa fest eller om man är sugen på att baka något riktigt häftigt! Kolla in dessa tårtorna liksom:

En tårta med kardemummamacarons, den är tydligen sjukt svår att göra, men inte omöjlig!

toppen på tårtan

Ett Diva-party

En Saint Patricks day – tårta

Vit sammetskaka med mandelsmak – inspirerad från Snövit

Superhjälteefterrättsbord!

pow-pow popcorn!

Enkel tårta med spets (ja, den ser ju jätteenkel ut…)

och lite glitter

en tårta med attityd

Det finns mycket mer på bloggen, än ”bara” tårtor. Hon har också Favoritprylar, ingredienser & tips, frågor och svar och lite till. I like it!

Det är en djungel!

Publicerad av fannytomen

Plötsligt har en ny värld öppnat sig för mig. Bröllopsvärlden. Jag har hört talas om den innan, man kan hitta alla möjliga slags attribut till sin stora dag på olika sajter där folk hetsar upp sig över om man ska använda ”det vita eller benvita porslinet till kaffet” och huruvida man ska göra sina inbjudningskort själv eller beställa dem, eller beställa hälften och sedan göra hälften själv? För att bara nämna några diskussionstrådar. Jo jag har hört om detta och själv sagt saker som ”men hur svårt kan det vara?”, så lite jag visste då.

Nu har det hänt lite saker i vår verklighet som gjort att vi inte riktigt fokuserat så mycket framåt den senaste tiden. Men det har ändå hänt att man glidit in på en bröllopsida då och då och likt ett barn som plötsligt upptäcker godis, blir man till en början hänförd. Tänk att det finns så mycket fina saker man kan köpa och så många olika små detaljer som man kan gräva ner sig i. Tänk att så många, har så många tankar om hur deras bröllop ska vara och är så vilsna inför alla val de måste ta. Återigen: det kan väl inte vara så svårt, tänker man. Men så sakta börjar man inse… Det finns inte bara ett sorts godis, det finns ungefär 2798000 sorter som man förväntas välja bland och man får bara köpa två hekto. Hur ska detta gå?

Nu lever vi ännu i en bubbla av förlovning och behöver inte fatta några större beslut riktigt än. Vilket gör att man kan njuta av bilder och hoppa över texter som förmanar en att fundera på vilken känsla man vill förmedla (vilket ju kan verka uppenbart, men det är det tydligen inte) eller vilket färgtema man vill ha och hur detta ska återkomma i alla bitar från inbjudan till nattamat (det vet vi ioförsig redan, men det kommer säkert ändra sig när man väl måste bestämma sig). Så nu samlar jag enbart inspiration från alla håll och kanter, med friheten i åtanke, just nu finns potentialen att ha 700 gäster eller att åka iväg och gifta sig i smyg, för inget är bestämt så det finns inga ramar, härligt!

Här kommer några av mina inspirationsbilder: