Det absolut roligaste att inreda i vårt hus är Folkes rum. Mycket beroende på att det nu är mina gamla barngrejer som kan får användning för igen, jag är en samlare nämligen och har sparat på en hel del små grejer som Folke nu får stå ut med tills han är gammal nog att ha en åsikt (alternativt tills han är gammal nog att köpa sina egna grejer…). Det är inte bara mina gamla saker som finns där, vi försöker också fylla på med färg och trams. Det är också under utveckling, men här kommer ett smakprov på hur det ser ut för tillfället: En poster från 500-spelet (eller om det kommer från föreställningen), som Anders Jansson och Johan Wester producerade och som Olof jobbade med för typ sju år sedan. Det är en måttstock där man kan jämföra sig med en massa kända personer. Minst är Attila på 137 cm.
En galge från Lundakarnevalen 2014, som vi använde som bordsplaceringslapp på ledningsgruppsfesten efter karnevalen. (Den sitter mest där för att det fanns en krok framför mig när jag plockade upp den ur en låda… vi får väl se var den hamnar sen, men Folke gillar att kolla på den)
Den övre tavlan fick vi i bröllopspresent och tavlan under har jag målat när jag var 10 år till min mormor och morfar. Som den blödiga nostalgiker jag är tycker jag det är fint att den sistnämnda har suttit på min mormors vägg sedan dess och därför har jag svårt att slänga den.

En kartbok som vi köpte på Harrods i London, precis innan Folke föddes, med tanken att han skulle bläddra i den när han blir lite äldre. Samt ett pussel där man kan lära sig fåglar (mycket viktigt i vår familj).
Ankan är en present som jag fick av Hans & Johanna när jag hade gjort mitt första gymnasiespex. Det står ”bra jobbat Fanny, RAJ!” Jag minns att jag frågade vad ”Raj” betydde och Hans svarade: ”Du vet… RAJ!” ”Jahaaaa”, sa jag men fattade ändå inte riktigt. Till höger en liten tavla från Dubai som jag och mamma köpte när vi var där för ett år sedan. Här är min älsklingsspeldosa; när man öppnar lådan så börjar den spela och clownen dansar. Den funkar fortfarande även om den har blivit rejält solblekt. Sen en liten skål som jag fick i doppresent och två fina bilar i trä, som Folke fick när han var en vecka gammal av några i kommittén.
Några finare kläder som Folke också fått (det är inte bara söta klänningar man kan hänga upp på galgar…). En japansk outfit och en Phillies-hoodie. Om någon undrar så hejar vi på Philadelphia i Baseboll.

Man kan också se karnevalspapperskorgar (så klart!), några böcker som är sagor som har varit föreställningar som Olof varit med i (Det susar i säven, Pippi, En julsaga), den lilla hästen från en karusell, den flagga Olof hade på en fotbollsmatch i våras där Zlatan spelade (där Olof ville ta med Folke, som var en månad gammal, för att han iallafall skulle ha sett Zlatan, även om han inte kunde se länge än en meter vid tillfället), fler små presenter till Folke och så klart: akut-clownnäsan som Olof fick som resepresent för inte så längesen. Alla behöver ju en akut-clownnäsa.

Till sist, nedan, några andra tavlor och självklart, papegojan som hängde i mitt rum också.

Sakta men säkert kommer vi nog byta ut sakerna mot saker som Folke har fått eller gjort eller målat. Men jag gillar när det finns en historia bakom de saker man har och det är ju kul när man kan återanvända. Olof är inte fullt så nostalgisk och han låter mig fixa och inreda. Nu jobbar han så mycket också så det mesta har jag pillat med själv, men vi brukar diskutera och bolla idéer på kvällarna. Folke ger ju inte så mycket respons på sitt rum ännu… Det är inte heller så ”lekvänligt” för en ettåring. Men det kommer det bli! Tills dess så njuter jag av att titta på allting vid varje morgon- och kvällsamning.