Bröllopsyra – del 1. Veckan innan

Så kom dagen med stort B. Bröllopsdagen. Min och Olofs. 6 juli. Och vilken dag alltså. Men innan den kom en väldigt fokuserad bröllopsvecka. Hela veckan hade egentligen varit optimal. Mina syskon med familjer kom hem helgen innan, många vänner utomlands ifrån kom redan på onsdagen eller torsdagen och varje kväll var det stora middagar, mycket skoj och bra snack. Vädret började också skifta från moln och rusk till blå himmel och värme. På fredagen fixade vi med de sista detaljerna och eftersom vi var 18 personer (plus minus 4 som plötsligt fick ta hand om skadade, sömniga eller hungriga barn) så gick det ganska fort och utan någon större stress. Alla frågar om man är nervös. Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag skulle varit nervös för. Det var ju Olof jag skulle gifta mig med, min fine Olof som är så snäll. Nej, det var inget att vara nervös inför. Men vi var båda två exalterade över vad som skulle komma, det kan man nog inte vara riktigt förberedd på. 

 

Bild

 

Middag med vår vän Chema från Spanien. Det är helt otroligt att alla sitter vid bordet samtidigt, det är nog en så kallad ”arrangerad” bild.

Bild

 

Som goda spexare och hemiter (som Olof kallas som har bott på Thomanders studenthem) så smaksatte vi så klart vår egen snaps. Det blev… så där. Men det fanns bara en flaska kvar efteråt så det gick ner verkade det som. 

Bild

 

Alla fick hjälpa till med lite olika pyssel, här klipps det namn till placeringslistan. (Obs. också en arrangerad bild, en av grabbarna klippte inte ett endaste klipp, ni får själva gissa vem). 

Bild

 

Det sattes bord, stolar och dukades. Vi provsatt också hur trångt man kunde sitta, kunde det sitta en Olof och en Hans bredvid varandra, var det två Johanna som var tvungna att sitta där eller fram för allt, kunde man sitta mellan Olof och Hans?

Bild

Vissa stolar var bredare och fulare och vissa mindre och snyggare, kunde man sätta varannan för att uppnå bekvämlighet eller var det tvunget att vara snyggt? Vi satsade faktiskt på bekvämlighet, så det såg inte klokt ut i det mindre rummet:

Bild

 

Men man fick sitta bekvämt i alla fall… och det blev ju så klart snyggare när dukningen var färdig. 

 

Bild

 

På fredagskvällen hade vi en klassisk hamburger-grillning. Mycket trevligt och gott! Och vilken tur med vädret alltså, det hade inte alls varit lika trevligt om vi hade varit tvungna att sitta inne och huttra. 

 

Annonser

Möhippa!!

Som jag har våndats och funderat på hur den ska bli, om den ska bli, vilka som skulle komma, om någon skulle komma, vad vi skulle göra, om jag skulle behöva skämma ut mig, om jag skulle ha tid att umgås med alla och vad jag skulle behöva missa som jag har planerat in. Olof har fått ta en del av denna oro och, som vanligt, lugnat mig med att mina tärnor nog vet vad de håller på med. Oj så rätt han hade. Möhippan kunde nog inte ha varit bättre och jag skulle kunna lägga flera timmar på att beskriva den och hur fantastiskt roligt jag hade men jag delar lite av mina mobilbilder istället.

Bild

Jag var helt övertygad om att Olof och jag skulle åka till Tyskland över dagen och blev rätt överraskad när det plötsligt ringde ganska aggressivt på dörren och ett brev for in. Pulsen steg till 180 och jag flängde runt för att hitta allt jag skulle ha med mig. Då hade Olof redan packat en väska så det vara bara att ge sig av, spännande!

Bild

På första stationen möttes jag av en blomkrans, lite bubbel och en uppgift – para ihop rätt fåglar med varandra. Inget svårt för en blivande fågelskådarfru!

Bild

På nästa station var det fiskar!

Bild

Sen hamnade jag till slut i borgen där hela gänget väntade – vilken känsla när man steg in i det rummet alltså! På just den här bilden ser vi kanske inte så glada ut (förutom Amanda så klart!) men det var oerhört trevligt (tyckte jag iallafall 🙂

Bild

Sedan bar det av till Malmö och fäktning (som för övrigt kan ha varit den jobbigaste sporten jag utövat!)! Här är Katta och jag!

Bild

De hade verkligen lyckats pricka in rätt mat för dagen, först var det lunch på TGI Friday – cheeseburgare med pommes och goda drinkar. På kvällen var det sushibuffé! Alltså… Mums!

BildBild

Efter lite avkopplande tid på Ribbans Kallbadhus (jag fick mitt livs första massage) så tog vi en drink i det gröna! Och så middag på det. Hela dagen var liksom precis så där lagom som jag hade hoppats på innan. Det var roliga och nya aktiviteter, god mat, bubbel fanns tillgängligt när man helst var sugen och framförallt fanns det tid för att prata med varandra och bara umgås. Hoppas att alla som var med också hade roligt! Så oerhört gött jag tyckte att det var i alla fall och nu är jag fylld med så mycket tacksamhet, glädje och pepp inför bröllopet – mindre än åtta veckor kvar nu, and counting!

Filminspelning, Central Park och påsk!

Här kommer lite bilder igen, från senaste veckan som har handlat om, just det som titeln beskriver, filminspelningar, Central Park och påsk. De lite mer artistiska bilderna har jag fixat med Instagram, ”rätt nöjd själv faktiskt”. (som kommer från vilken film? Fille borde veta…)
Här spelar vi in vår Banan-film (fråga inte) i en vacker park nära skolan. Alex, Eugênia och Vanessa. 

Sedan inspelning av min Chekhovian film. Namnet kommer, som ni kanske förstår, av ryssen Anton Chekhov en banbrytare inom historieberättandet i och med hans förmåga till subtext i sina historier (i väldigt korta drag) och det är just det som detta projektet handlade om. Så vi fick tilldelat oss en dialog, där vi var tvungna att använda de exakta orden men sedan skulle vi bygga upp historien kring karaktärer, tid och rum. Ska bli väldigt kul att se de olika filmerna på screeningen och framför allt ska det bli väldigt spännande att redigera allt imorgon. 

Min film, har jag bestämt, utspelar sig i slutet av ett födelsedagskalas och en av ”karaktärerna” är ett födelsedagskort. Kan bli hur dåligt som helst faktiskt. Men det är första gången vi tar ljud på plats så jag försöker se det som utvecklande och tänker på allt jag lär mig. Och oj, vad mycket hjälp jag har haft av Karnevalsfilmen. Hela tiden hör jag hur Truls ger mig direktiv angående hur jag ska hantera ljudbommen och med kameravinklarna, inte på ett galet sätt alltså, utan på ett bra sätt. 

Sedan var skådisarna (ni känner väl igen dem nu…), jag och Eugênia hungriga och Crystal tog oss med till ett ställe som har de bästa burgarna vi ännu har ätit. De är nästan magiska, så goda är de. Hans, dessa slår Wendys alla gånger! 
Visst ser de goda ut?! Och dessa kan man hitta på Shake Shack, på lite olika platser i stan. Man får räkna med att det är kö ut på gatan men de är ganska snabba så oftast behöver man inte vänta mer än 15 minuter. Och det är det värt!

Fredag började med inspelning av Eugênias film i Washington Park. Mycket härligt men inte ett bra ställe om man ska ta ljud. Har vi lärt oss. 

En produktionsbild, jag skötte ljudet på Olofs närbilder (och om jag får skryta lite så fick jag beröm för det idag, av vår lärare som är en professionell ljudkille). Jag tror att det beror på att jag vågar ligga tätt inpå, precis utanför bildramen, med ljudbommen (tack vare Truls) vilket så klart ger ett bättre ljud. 

Sedan intog jag och Olof Central Park

Modellande i rymddräkt, inte helt svalt förmodligen. 

En liten flicka som beundrar H.C Andersen. 
Lördagsfrukost i parken med Crystal

Bakom oss pågick en äggjakt som var mycket underhållande. 
En av de många musikanterna

Utsikt från Belvedere Slott i mitten av parken.

I Shakespeare Garden

Utsikt över The Reservoir

Några fina flodhästar som vi hittade på en lekplats, inte helt lätta att komma upp på. 

Olof kom upp enkelt (men spräckte sina byxor på köpet…)

Crystal tog den lilla

Sedan åkte vi som sagt till Chris i Philadelphia och fick en jättefin påsk-korg (av påskharen tydligen). 

Olof smakar det amerikanskt traditionella påskgodiset Peeps (marshmallows med gult socker på)
Fågelskådning i en vacker skog

… eller hur!

Nu är vi tillbaka i skolan och jag förbereder för fullt inför min sista film. Olof har huvudrollen så klart och Crystal är också med. Förhoppningsvis kan vi börja filma redan till helgen. Ska bli väldigt kul men också läskigt. Nu ska vi försöka använda allt vi lärt oss de senaste fem veckorna. Men eftersom jag inte direkt har några inspirerande bilder från vår skolmiljö som kommer här istället en bild på två sköldpaddor. Som solar. Tror jag.

På återseende!

En härlig helg i Philadelphia

Denna helgen har vi för första gången några dagar ledigt. Så vi har faktiskt tagit lite semester från skolan. Jag har ett första utkast på mitt sista manus och ligger lite före de andra i klassen, vad gäller planering så jag kan med ganska gott samvete vara lite ledig. Det kommer säkert att bita mig i foten imorgon men det ska nog gå bra. Och eftersom det har varit så otroligt härligt väder har vi varit ute nästan hela dagarna. (tyvärr bloggar jag nu från mobilen, så bilderna kommer senare). I fredags spelade vi först in den sista filmen i vårt näst sista projekt, då vi ska lära oss att ta upp dialog med bom och mick. Mycket roligt och assvårt, vet ni hur mycket ljud det finns överallt som man inte vill ha med på film? Allt från brummande kylskåp till fåglar till bilar till regissörer som inte vet när de ska sluta äta choklad. (det sistnämda var inte jag!) det är hopplöst att ta ljud på plats och jag förstår att folk gör större delar av filmer i studios.

På fredageftermiddagen tänkte vi gå till Central Park Zoo men i och med att det var långfredag och fint väder så tänkte ungefär 200 000 andra människor också det, så vi struntade i Zoo och strosade bara runt i parken istället. Även igår strosade vi runt i Central Park, denna gången med Crystal och tittade på olika fåglar och på folk som spelade Baseball och lekte med sina hundar. Det var på det hela taget ganska idylliskt. Sen tog vi oss med en Bolt Buss till Philadelphia där vi hälsade på mammas gamla collegekompis Chris, som nu har blivit en god vän till familjen. Hennes son Tavis var också hemma och fram till förra maj hade jag inte träffat Tavis sen Hans och Johanna gifte sig (2002) men senaste året har vi träffats både i Washington, London och nu här. Ganska lustigt. Att komma hem till Chris är lite som att komma hem, både Olof och jag slappnade genast av och bara njöt av att ha trevligt och bli ompysslad. Chris har verkligen tagit hand om oss. Igår åt vi kinamat och tittade på en fågelskådarfilm som heter The Big Year med Steve Martin, Jack Black and Owen Wilson. Den var lite smålustig, handlade om tre killar som ville göra ett Big Year, alltså se så många fåglar som möjligt i USA under ett år. Sen idag har Chris tagit oss med till två olika skogar för att skåda fågel och promenera i det fina vädret, verkligen härligt! Så vi har varit ute mycket och helgen avslutades med en väldigt god påskmiddag med lamm och hela faderullan. Jag tror att det var bland det bästa vi ätit på hela resan, kanske mest för att jag och Olof verkligen har längtat efter hemmalagad mat. Nu sitter vi tyvärr på en buss tillbaka till New York, vi älskar ju den staden så klart men det är ändå med lite vemod som vi lämnar Philadelphia och hemtrevligheten hos Chris.

Bilduppdatering – äntligen!

Efter två försök i skolan och nu en stund på Starbucks så kommer äntligen lite bilder igen!
Ett litet bevis på att våren har kommit till New York, fast för tillfället är det kallt som tusan och regnet har porlat hela dagen. Så det där med att ligga i Central Park kunde jag ju glömma… 

 I måndags flyttade från fina Brooklyn till fina Upper West, vi tog tunnelbanan. Det var billigt men besvärligt…

Veckan har bjudit på fint väder, fram tills idag, men det har varit jättekallt. Och eftersom jag och Olof har packat ner våra mössor och vantar i en väska som vi bestämt oss för att inte öppna förrän vi kommer hem igen, så har vi frusit som bara den. 
Då vi (fortfarande) inte har fixat internet till det nya stället, så hänger vi en del på Starbucks i närheten. Det vi sparar på internet-avgift lägger vi nu på kaffe, kan man säga… 

Igårkväll gick vi ut på ett ställe som heter ”The Cave” i Brooklyn. Det var som en liten grotta, bokstavligen talat, längst bort stod bandet och längs ena väggen var baren och längs andra kunde man sitta. Ganska mysigt men högljutt och hyfsat billig öl. På bilden ovan ser ni Olof, mig, Espen och Vanessa (hon kommer från Schweitz, som vilket alla vet, är nästan som Sverige, för amerikanarna, så vi är nästan landsmän. Hon går i min klass). 

Här har vi Bruna och Eugênia, som också går i min klass. De kommer båda från Brasilien. 
Efter ett tag fick vi tag på ett lösenord till deras wifi, så vi utlänningar försvann i våra mobiler… 
Efter en helkväll tog vi oss till Wendy’s, som vi för tillfället gillar mer än McDonalds, även om de är sjukt långsamma. Ingen snabbmat så långt ögat når… 

Här är bilder från en loppmarknad eller second hand butik som vi ramlade in på av en slump. Där kunde man köpa allt från möbler till kläder till knappar till gamla bilder (på främlingar!?!) och tandavgjutningar (?!!!), mycket underhållande.

Nedan kommer lite blandade bilder från veckans inspelningar. Mitt andra crew har varit ett riktigt tjejgäng med Pamela, Vanessa och Minky. Sedan har vi gjort en annan liten uppgift också och av någon anledning blev vårt crew alla och bara tjejerna, så det har varit mycket tjejer helt enkelt.

Här spelar vi in An apple on the run, på en träplanka som funkar som dolly 
(en grej man kör kameran på för att kunna förflytta sig smidigt) 

En av våra mindre roller

Melonen gör sig redo för entré
I Vanessas film fick jag och Olof spela mot varandra, vilket var kul!
Här är bilder från inspelningen av min ljudfilm, Espen är Döden (men, som han konstaterade själv, ser mer ut som en nunna). Notera vårt pyttelilla Schackspel, som Olof faktiskt har fått från mormor. Det har fått följa med på resan. 
Inspelning av Pamelas film, hon hade fixat en mängd rekvisita och gjorde om ett av våra klassrum till en konstnärs röriga lilla vrå.

Första projektet – Mise en scène

Här kommer en ”behind the camera-bild” från min första inspelningsplats som ”director”. Det kommer alltså stå i eftertexterna ”Director – Fanny Ramel”. Coolt va? Alltså, själva filmen kommer nog inte vara bra alls, jag ska redigera den i morgon och det ska bli väldigt spännande och se om vi fick rätt på ljus och fokus. Vi får väl se om jag någonsin lägger upp den här, förhoppningsvis kommer någon av mina filmer bli så bra att jag vågar visa den för världen. 

Igår kväll var det open casting, alla skådisarna gjorde audition för alla filmmakarna och sedan skulle vi öva på att ge regi och be dem göra scenen igen. Det var kul att se alla skådespelarna och framförallt Olof så klart! Men han som höll i hela grejen var otroligt skrämmande och fick nog både oss och skådespelarna att känna sig allt annat än uppmuntrade, jag antar att man får tuffa till sig och försöka lära sig något av sådana människor också men man är inte så kaxig när man väl sitter där. Och så hann vi bara få upp fyra skådisar igen och eftersom vi inte har fått någon utbildning om hur man ger regi än så var det väldigt svårt för att oss att ”prata skådespelarnas språk” som den där här killen ville att vi skulle göra, så det slutade med att han tog över regibiten själv istället. Hyfsat värdelöst kan man säga.

Så efter käftsmällen vi alla upplevde där behövde vi var sin drink, så vi var faktiskt ett helt gäng som gick ut tillsammans och det var kul att umgås över klassgränserna. 

Vi hamnade i en hörna med Olofs kursare, Sabine (från Österrike) till vänster och Crystal till höger. 

Och sen fortsatte Espen, Crystal, Olof och jag vidare till ett annat ställe, här hävdade jag att vi mer övergick till att fira mig och min första inspelning och de andra gick med på det. 
Crystal gör som jag och fotograferar allt, vilket är roligt! 

 Och kvällen slutade med lite nattmat på Kellogg’s Diner som ligger 50m från vår lägenhet, det är en sån där riktigt amerikansk diner, som man ser på film, öppet dygnet runt så klart.

Härlig helg i NYC

Jag får lov att ha helg! Det är fantastiskt! Det är intensiva dagar och snart kommer helgerna också gå åt men förra veckan var helgen verkligen helg. Lördag-söndag har jag helg (som vilken arbetande människa som helst) och söndag-måndag har Olof helg, måndagarna är väl klassiskt kulturfria så det är bara för skådisarna att vänja sig.

I fredagskväll åkte vi över bron, lämnade Manhattan och flyttade in i vår lilla etta i Williamsburg. Den är mysig och fin men iskall. Och taxifärden hit var otroligt lång och långsam då vi så klart skulle lämna hotellet vid halv sex en fredagskväll. Men det gick!

Hungriga och trötta efter veckans slit åt vi sushi framför tvn och däckade tidigt.

Vi hade också handlat de godaste flingor jag vet, nämligen Reese’s puffs! Så nu äter jag frukost med glädje varje dag! Och så har vi köpt klassisk amerikansk ost, ni vet sådan där varje skiva är inpackad i ett eget litet plastfodral. Det är fantastiskt och dumt på samma gång. (jag hade en bild på en ostskiva, men det blev ju så sjukt mycket bilder i det här inlägget ändå, så ni får själva tänka er osten!)

Sedan begav sig Olof till skolan (på en lördag!) och jag begav mig ut på stan.

Detta är brandstation 8, brandmännen som jobbar här spelade en stor roll under 9/11. Och så verkar det som om de spelade in delar av Ghostbusters här utanför. Föresten: det ryktas om att de spelar in Ghostbusters 3 i New York nu, men under falskt namn (vilket är ett vanligt trick), tydligen kommer Bill Murray eventuellt att vara med (…som spöke). 

Ni vet så fort någon föder barn i amerikanska filmer så kommer det alltid någon med en ballong där det står ”It’s a boy” eller som ser ut som en bebis eller något ditåt. Jag har alltid undrat var alla dessa ballonger kommer ifrån, nu vet jag! Hittade en Ballongaffär på West Broadway och jag kunde inte låta bli att gå in och titta. Två, av de tre killarna, som jobbade blåste upp nya ballonger under hela den tiden jag var inne i affären. Ja, det är ju också ett jobb.

Sedan gick jag ut på östsidan av Manhattan och gick längs med kusten och rundade sydspetsen.

Stannade vid båtarna i solen och tog en kaffe. Jag säger alltid att jag heter Christina, för de fattar aldrig ”Fanny”.

Gillar den här kontrasten i New York, ett gammalt hus insprängt mellan två skyskrapor.

Smet in på det Indiansk – amerikanska museet, det var tyvärr ganska tråkigt och det visade sig att det framförallt var en samling av indianska saker som någon amerikan hade samlat under ett antal år. Så det var inte så mycket indiansk historia, som en uppvisning och ett lexikon över alla olika prylar och klädnader de har, vilket var spännande i sig men jag ville ha mer historia på ett lättillgängligt sätt. Men jag antar att amerikanarna kanske inte gärna delar med sig av just indianernas tragiska öde…

Jag fortsatte upp på Broadway och gick förbi The Charging Bull som väldigt mycket symboliserar Wall street och The Financial District.

Wall street

Trinity Chruch, en av de äldsta kyrkorna i New York

Tiffanys, vilket var roligt för igår såg vi också Breakfast at Tiffany’s för första gången. 
En klassiker avprickad!

På kvällen gick vi ut med Olofs kursare, här har vi Espen från Norge igen. 

Och här till höger har vi Crystal också. 

Söndagen var en lugn dag i naturens tecken, vi gick helt enkelt till Central Park och hängde där. Och skådade fågel så klart. 
Och så var vi och kollade in ett rum som vi nu har bestämt att vi ska hyra från och med den 26 mars när vi måste lämna vår nuvarande etta. Jag kommer att återkomma till historien kring det här rummet, men jag kan bjuda på utsikten redan nu: