Inväntar inspiration – hur tusan ska man hinna det?

Det händer mycket nu. Ja, som alltid, men liksom mer på olika nivåer. Dels har jag börjat jobba i ett café. Ja, 3 års utbildning (i sjukgymnastik), diverse projektledarerfarenhet, ett halvårs fiskdisk-erfarenhet och nu ett café?? Jo, det är toppen faktiskt. Lagom mycket i veckan, gött att göra något där man är färdig när man går hem och dessutom mitt i borgen, där allt händer så jag träffar mycket folk ”spontant”. Borgen är för övrigt AF-borgen och allt händer så klart inte där, men ni är med. Dels (för att fortsätta där jag började) så jobbar jag nu mycket med Bröllopsmässan den 12 oktober, vilket är precis sådant som jag ska jobba med i framtiden, men det är lite svårt att fokusera just nu för dessutom är det ju mycket med karnevalen. Det är alltså tre grejer, vilket är ungefär sju grejer mindre än det brukar vara, men jag tror att jag skulle kunna ha enbart karnevalen och tycka att det vore mycket. Men i allt detta så försöker jag finna inspiration för att blogga, jag tror att jag ska sluta med det. Inte med att blogga utan med att invänta inspiration alltså. Det blir nog bra ändå. I helgen är jag ute på landet och samlar energi och försöker sätta igång saker som jag borde ha gjort för längesen (typ som att blogga), så här kommer två bilder på extrem låg produktivitet igår. Men nu, i eftermiddag, så går det undan!

bild-7

Kollade färdigt på andra säsongen av Scandal igår. Mycket spännande serie om intrigerna i Vita huset.

bild-8

 

Barnen på bröllopet!

Vi var ganska bestämda redan på början på att vi ville ha med våra brorsbarn på bröllopet. Alla fick vara brudnäbbar om de ville och alla ville, vilket vi tyckte var underbart. Nio stycken var de tillsammans och allting blev absolut lite rörigare men också roligare, tyckte vi. Dessutom fick vi umgås med alla redan från några dagar innan och det är ju alltid gött, eftersom vi kanske var lite väl fokuserade på själva dagen. Här är ett gäng bilder på dem alla, fram för allt från dagarna innan. (Jag har aldrig tidigare lagt bilderna i ett galleri, så vi får väl se om det är bra, då kommer det nog lite fler bilder från själva bröllopsdagen snart!)

Bröllopsyra – del 1. Veckan innan

Så kom dagen med stort B. Bröllopsdagen. Min och Olofs. 6 juli. Och vilken dag alltså. Men innan den kom en väldigt fokuserad bröllopsvecka. Hela veckan hade egentligen varit optimal. Mina syskon med familjer kom hem helgen innan, många vänner utomlands ifrån kom redan på onsdagen eller torsdagen och varje kväll var det stora middagar, mycket skoj och bra snack. Vädret började också skifta från moln och rusk till blå himmel och värme. På fredagen fixade vi med de sista detaljerna och eftersom vi var 18 personer (plus minus 4 som plötsligt fick ta hand om skadade, sömniga eller hungriga barn) så gick det ganska fort och utan någon större stress. Alla frågar om man är nervös. Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag skulle varit nervös för. Det var ju Olof jag skulle gifta mig med, min fine Olof som är så snäll. Nej, det var inget att vara nervös inför. Men vi var båda två exalterade över vad som skulle komma, det kan man nog inte vara riktigt förberedd på. 

 

Bild

 

Middag med vår vän Chema från Spanien. Det är helt otroligt att alla sitter vid bordet samtidigt, det är nog en så kallad ”arrangerad” bild.

Bild

 

Som goda spexare och hemiter (som Olof kallas som har bott på Thomanders studenthem) så smaksatte vi så klart vår egen snaps. Det blev… så där. Men det fanns bara en flaska kvar efteråt så det gick ner verkade det som. 

Bild

 

Alla fick hjälpa till med lite olika pyssel, här klipps det namn till placeringslistan. (Obs. också en arrangerad bild, en av grabbarna klippte inte ett endaste klipp, ni får själva gissa vem). 

Bild

 

Det sattes bord, stolar och dukades. Vi provsatt också hur trångt man kunde sitta, kunde det sitta en Olof och en Hans bredvid varandra, var det två Johanna som var tvungna att sitta där eller fram för allt, kunde man sitta mellan Olof och Hans?

Bild

Vissa stolar var bredare och fulare och vissa mindre och snyggare, kunde man sätta varannan för att uppnå bekvämlighet eller var det tvunget att vara snyggt? Vi satsade faktiskt på bekvämlighet, så det såg inte klokt ut i det mindre rummet:

Bild

 

Men man fick sitta bekvämt i alla fall… och det blev ju så klart snyggare när dukningen var färdig. 

 

Bild

 

På fredagskvällen hade vi en klassisk hamburger-grillning. Mycket trevligt och gott! Och vilken tur med vädret alltså, det hade inte alls varit lika trevligt om vi hade varit tvungna att sitta inne och huttra. 

 

Umgås med brorsbarnen

Ikväll är jag barnvakt, även om jag inte gillar tanken på att jag ”vaktar” barnen, känns mer som om vi umgås och har roligt. I fredags var vi på Kloster, då måste man bygga kojor och äta framför tvn, det är bara att hänga på. Idag är vi i Lund och killarna verkar köra vem-kan-lura-fastern-mest-leken. Men det är roligt och jag försöker minas när man själv var liten och busade och skrattade så att man höll på att kissa på sig, det är skojigt. Men nu sover de (tror jag) och jag äter choklad och jobbar. 

Bild

 

Fina ungar! Så glad att de bor i Lund och inte i Värnamo eller Tyskland som de andra brorsbarnen, men om nåt år hoppas jag att vi alla är mer samlade.

Hantverkare hemma

Vi har hantverkare hemma för första gången, tak och väggar i köket måste göras om på något sätt efter en gammal snöskada. (Lång historia men vi har ett yttertak på vårt kök). De skulle komma 8.00, jag var lite stressad och ville ha en lugn morgon. Olof sa att de säkerligen skulle komma närmare 9, de var ju hantverkare. Det vet man ju, förmodligen skulle de inte ens komma idag. Förmodligen skulle de inte ens komma denna veckan. Vi hade ändå tömt köket men sparat kaffekokaren där, för ”kaffe hinner vi dricka iallafall”. Satte klockan på 07.55 så att vi inte skulle vara helt väck om de nu skulle komma vid 8, fast förmodligen skulle de inte det, det var lugnt. Klockan är nu 08.12 och de har redan hunnit lägga ut papper över hela golvet. Jag sitter yrvaket i min säng och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Hur gör man när man har hantverkare hemma? Våra har so far varit mer i tid än vad jag någonsin är och inte tagit en enda rast, de har blåst omkull alla mina fördomar på 10 minuter. Nu ska vi koka kaffe i vardagsrummet.

Dinosaurierna i den gröna bandtraktorn säger wraw, wraw, wraw!

När man passar två små snabba och energifulla barn som gärna pratar och hittar på hyss, måste man vara snabb på undanmanövrar och på att byta ämne. Framförallt gäller detta när man kör dem hem, i en tvillingvagn, från dagis. De är lite trötta, det är en halvtimmes promenad, det är snömodd som gör av vagnsföraren blir tokig på att tyskarna inte kan ploga promenadstigarna bättre, de vill inte sitta stilla och de skulle helst få ”oothie” (smoothie) eller ”yckla parken” (cykla) eller gå till ”hästastallet” (som är hemma hos farmor i Sverige)… Så man måste hålla dem lagom distraherade, men inte heller för mycket, för, om man till exempel pekar ut en grävmaskin, så finns också risken att man då, som maskinälskande treåring, hemskt gärna vill gå och kolla på den grävmaskinen. Så man pratar om vad W har ätit på dagis och så kan vi lägga en kvart på att prata om pastasåser, eller så sjunger vi. Det är det bästa egentligen och eftersom vi är i Tyskland (och ingen här förstår svenska) så skäms jag inte heller när jag går på gågatorna och högt sjunger ”hjulen på bussen”. Just den visan har vi också utvecklat en del, den var jättebra i början, men allvarligt, hur mycket balla grejer händer egentligen på en buss? W gillar ioförsig versen ”mammorna på bussen säger: sitt nu ner, sitt nu ner, sitt nu ner!” och det kan man höra honom sitta och sjunga för sig själv ibland. Men sen har vi också hittat på några nya verser, bland annat ”larvhjulen på bandtraktorn går runt runt runt, över hela fältet” och ”Skopan på lastaren”, ”Dinosaurierna på bussen” och den mest tungvrickande av dem alla ”Dinosaurierna i den gröna bandtraktorn säger…”, den går inte riktigt in i melodin men det funkar. Så vi sjunger och sjunger och sjunger och ibland sjunger vi ”En kulen natt” för den gillar Beata, hon är väl inte superförtjust i varken dinosaurier eller traktorer men förstår att det är spännande eftersom Walter är ett sånt fan. 

Bild

 

Mössa och keps! Klart att man ska ha det!

Veckans jobb – au pair

Eftersom Christian och Ika fortfarande bor i Tyskland, (läs allt om deras äventyr på Ikas blogg HÄR) och deras au pair hoppade av en vecka innan de skulle åka ner, har jag nu hoppat in som barnflicka. Jag hade två tomma veckor och det är så mysigt att få umgås mer med barnen så nu är jag här. Och Olof. Han hade också en tom vecka och tycker också att det är mysigt att hänga med barnen (och med mig). Så nu har vi några dagar där vi helt styrs av barnen och det är ganska avkopplande. Missförstå mig inte nu, vi är inte direkt på en spaweekend, men så länge barnen är glada (vilket de är oftast) så är vi glada. Samtidigt blir det mycket prat på kvällarna om framtiden, projekt vi skulle kunna göra, bokföring, egna företag, inredning och bröllop, det är också gött.

 

barnen i en brandbil

Vi åker brandbil och turas om att rädda varandra och släcka bränder.

barnen åker kana

Vi åker rutschkana, vilket Beata tycker är jättekul när brorsan är med, annars är det lite läskigt.

beata bakar

Vi bakar! Sockerkaka och paj, smet är gott har barnen upptäckt. Rått ägg är så där…

beata posar med alla klämmor i håret

Vi sätter upp alla klämmor vi har i håret. Det är fint.

fika med en sovande beata

Och vi passar på att fika när Walter är på dagis och Beata sover. Det är också mysigt.