new york

Victor Verhaeghe

Publicerad av

0

Alla Olofs lärare jobbar också som skådisar, vilket så klart är väldigt bra då de har en massa erfarenhet och vet hur tuff branschen är men de är ändå duktiga nog att få jobb hela tiden. En av lärarna heter Victor Verhaeghe och i kväll var vi och såg en show som han har gjort på Abingdon Theatre. Han har en egen timme en söndag i månaden och bjuder in lite olika skådisar som deltar i hans sketcher eller så kommer de med egna sketcher och så har Victor en massa egna roliga sketcher så klart. Det var fantastiskt roligt och Victor var en precis så bra skådespelare som man vill att någon ska vara. Han har glimten i ögat, är inte rädd för att spela ful och kan gå in i fem olika roller i fem olika sketcher med lika mycket trovärdighet i varje. Jag tror att både jag och Olof blev inspirerade att producera något live igen. Vi får väl se hur vi kombinerar film- och liveproduktioner i framtiden. Jag skulle vilja lägga upp ett youtube-klipp med Victor men vårt internet är så långsamt, så gå in på hans hemsida och kolla, han har varit med i allt från Third Watch till Sex and the City!

Saint Patrick’s day

Publicerad av

0

17 mars är det Saint Patrick’s Day och även om det inte är en officiell helgdag i USA så är det helt klart en dag man gärna firar så pass mycket att det känns som om Grodan Boll, The Grinch eller The Green Lantern har spytt på hela stan, fast på ett trevligt sätt så klart. Allt är grönt! Plötsligt är varenda amerikan halvirländsk och alla springer runt med lustiga hattar och gröna klövers i öronen (som örhängen alltså). Det är en väldigt härlig och gemytlig stämning på stan, fram tills man springer på ett gäng high school elever som äntligen ser sin chans att dricka offentligt och då tappar all förmåga att umgås bland vanligt (nyktert) folk. Olof hade lektion men jag begav mig ut och kollade på paraden (amerikanarna är verkligen bra på att fira ordentligt). Jag såg den första två timmarna ungefär och det var superkul, härligt väder och glada människor. Här kommer ett axplock av mina bilder från dagen och kvällen, vi gick så klart ut och firade. Ingen av oss är från Irland, men vi ville visa vår support…

Först i tåget kom ett gäng militärer. Jag tog tunnelbanan upp till East 86st och gick och mötte tåget uppifrån. Det gick alldeles utmärkt att gå nästan hela vägen ner förbi Central Park, sen svängde jag av. Det var otroligt mycket olika militärer i paraden, allt från olika regementen till Ubåts-veterander eller Vietnam-veteraner. Och folket älskar dem, där märker man verkligen den amerikanska stoltheten och patriotismen som man inte ruckar på så lätt.

Lite mer färgglada militärer… (alltså, jag har tyvärr ingen aning vem som är vad, så mina kommentarer kommer vara allt annat än informativa, ledsen)

Ett gäng gröningar på trappan utanför Metropolitan Museum of Art.

Hattar

Det var många high school-orkestrar i paraden också, de var nästan bättre än de vanliga orkestrarna, spelade roligare låtar och var fler till antalet så det blev maffigare liksom. 

Fler hattar… 

… 

Och en hel massa poliser också ”New Yorks finests”

Kul hatt

Söt hund

Kul kille

Flaggor

Det här gänget var bäst på att marschera och ”drilla” med sina gevär, oerhört imponerande!

Grön barnfamilj

Ännu en hund som inte förstår varför den måste vara med om detta…

”If you’re lucky enough to be Irish, then you’re lucky enough”

Söt liten tjej som dansade för alla som ville titta

Den inte så söta, äldre versionen av den lilla tjejen, hon dansade inte. Inte än i alla fall. 

Ett gäng hästar, men inte militärer, snarare en ridskola. 

… och efter dem kom rengöringen

… hatt igen

Nu är det kväll och eftersom vi inte kom in på den första klubben, hamnade först jag och Olof på ett litet, uppenbarligen mycket populärt ställe mitt i the Village. Det var så mycket folk att vi nästan inte kom in någonstans, men så såg vi att den här puben hade Happy Hour – få en öl och en burgare för $5, perfekt tänkte vi. Men tydligen hade happy hour slutat och vi fick betala $30 för två öl + burgare. Förbannade (okey, det var mest jag som var arg) och uppenbarligen lurade, kastade vi oss vår mat, blev på bättre humör och tog den här bilden som egentligen inte visar någonting av stället men vi (jag) är glada igen i alla fall. 

Vi mötte upp vårt vanliga gäng, Crystal, Espen och Jess uppe i Upper West istället, där var det betydligt mindre folk men fortfarande fest. Vi hittade en irländsk pub som både hade liveband och jukebox så vi var nöjda.

Vi hängde i samma hörn som Henke Larsson. 

Här är vi!

Så gröna vi kunde (jag har grön ögonskugga…)

Första gången jag spelar på en jukebox. 
Så slutade en bra dag! 

Första projektet – Mise en scène

Publicerad av

0

Här kommer en ”behind the camera-bild” från min första inspelningsplats som ”director”. Det kommer alltså stå i eftertexterna ”Director – Fanny Ramel”. Coolt va? Alltså, själva filmen kommer nog inte vara bra alls, jag ska redigera den i morgon och det ska bli väldigt spännande och se om vi fick rätt på ljus och fokus. Vi får väl se om jag någonsin lägger upp den här, förhoppningsvis kommer någon av mina filmer bli så bra att jag vågar visa den för världen. 

Igår kväll var det open casting, alla skådisarna gjorde audition för alla filmmakarna och sedan skulle vi öva på att ge regi och be dem göra scenen igen. Det var kul att se alla skådespelarna och framförallt Olof så klart! Men han som höll i hela grejen var otroligt skrämmande och fick nog både oss och skådespelarna att känna sig allt annat än uppmuntrade, jag antar att man får tuffa till sig och försöka lära sig något av sådana människor också men man är inte så kaxig när man väl sitter där. Och så hann vi bara få upp fyra skådisar igen och eftersom vi inte har fått någon utbildning om hur man ger regi än så var det väldigt svårt för att oss att ”prata skådespelarnas språk” som den där här killen ville att vi skulle göra, så det slutade med att han tog över regibiten själv istället. Hyfsat värdelöst kan man säga.

Så efter käftsmällen vi alla upplevde där behövde vi var sin drink, så vi var faktiskt ett helt gäng som gick ut tillsammans och det var kul att umgås över klassgränserna. 

Vi hamnade i en hörna med Olofs kursare, Sabine (från Österrike) till vänster och Crystal till höger. 

Och sen fortsatte Espen, Crystal, Olof och jag vidare till ett annat ställe, här hävdade jag att vi mer övergick till att fira mig och min första inspelning och de andra gick med på det. 
Crystal gör som jag och fotograferar allt, vilket är roligt! 

 Och kvällen slutade med lite nattmat på Kellogg’s Diner som ligger 50m från vår lägenhet, det är en sån där riktigt amerikansk diner, som man ser på film, öppet dygnet runt så klart.

Härlig helg i NYC

Publicerad av

1

Jag får lov att ha helg! Det är fantastiskt! Det är intensiva dagar och snart kommer helgerna också gå åt men förra veckan var helgen verkligen helg. Lördag-söndag har jag helg (som vilken arbetande människa som helst) och söndag-måndag har Olof helg, måndagarna är väl klassiskt kulturfria så det är bara för skådisarna att vänja sig.

I fredagskväll åkte vi över bron, lämnade Manhattan och flyttade in i vår lilla etta i Williamsburg. Den är mysig och fin men iskall. Och taxifärden hit var otroligt lång och långsam då vi så klart skulle lämna hotellet vid halv sex en fredagskväll. Men det gick!

Hungriga och trötta efter veckans slit åt vi sushi framför tvn och däckade tidigt.

Vi hade också handlat de godaste flingor jag vet, nämligen Reese’s puffs! Så nu äter jag frukost med glädje varje dag! Och så har vi köpt klassisk amerikansk ost, ni vet sådan där varje skiva är inpackad i ett eget litet plastfodral. Det är fantastiskt och dumt på samma gång. (jag hade en bild på en ostskiva, men det blev ju så sjukt mycket bilder i det här inlägget ändå, så ni får själva tänka er osten!)

Sedan begav sig Olof till skolan (på en lördag!) och jag begav mig ut på stan.

Detta är brandstation 8, brandmännen som jobbar här spelade en stor roll under 9/11. Och så verkar det som om de spelade in delar av Ghostbusters här utanför. Föresten: det ryktas om att de spelar in Ghostbusters 3 i New York nu, men under falskt namn (vilket är ett vanligt trick), tydligen kommer Bill Murray eventuellt att vara med (…som spöke). 

Ni vet så fort någon föder barn i amerikanska filmer så kommer det alltid någon med en ballong där det står ”It’s a boy” eller som ser ut som en bebis eller något ditåt. Jag har alltid undrat var alla dessa ballonger kommer ifrån, nu vet jag! Hittade en Ballongaffär på West Broadway och jag kunde inte låta bli att gå in och titta. Två, av de tre killarna, som jobbade blåste upp nya ballonger under hela den tiden jag var inne i affären. Ja, det är ju också ett jobb.

Sedan gick jag ut på östsidan av Manhattan och gick längs med kusten och rundade sydspetsen.

Stannade vid båtarna i solen och tog en kaffe. Jag säger alltid att jag heter Christina, för de fattar aldrig ”Fanny”.

Gillar den här kontrasten i New York, ett gammalt hus insprängt mellan två skyskrapor.

Smet in på det Indiansk – amerikanska museet, det var tyvärr ganska tråkigt och det visade sig att det framförallt var en samling av indianska saker som någon amerikan hade samlat under ett antal år. Så det var inte så mycket indiansk historia, som en uppvisning och ett lexikon över alla olika prylar och klädnader de har, vilket var spännande i sig men jag ville ha mer historia på ett lättillgängligt sätt. Men jag antar att amerikanarna kanske inte gärna delar med sig av just indianernas tragiska öde…

Jag fortsatte upp på Broadway och gick förbi The Charging Bull som väldigt mycket symboliserar Wall street och The Financial District.

Wall street

Trinity Chruch, en av de äldsta kyrkorna i New York

New York Stock Exchange

Tiffanys, vilket var roligt för igår såg vi också Breakfast at Tiffany’s för första gången. 
En klassiker avprickad!

På kvällen gick vi ut med Olofs kursare, här har vi Espen från Norge igen. 

Och här till höger har vi Crystal också. 

Söndagen var en lugn dag i naturens tecken, vi gick helt enkelt till Central Park och hängde där. Och skådade fågel så klart. 
Och så var vi och kollade in ett rum som vi nu har bestämt att vi ska hyra från och med den 26 mars när vi måste lämna vår nuvarande etta. Jag kommer att återkomma till historien kring det här rummet, men jag kan bjuda på utsikten redan nu:

16mm film

Publicerad av

0

Nu har vi börjat filma! Det är väldigt roligt men ack så tekniskt och mycket att hålla reda på. Vi filmar med 16mm film, svart-vitt och utan ljud för tillfället. Vi kommer egentligen aldrig lära oss ta ljud, men sen, när vi filmar digitalt som kommer vi ha möjlighet att ta ljud och Bryan säger att han kan inte hindra oss från att göra en film med dialog men han avråder oss verkligen från det. (det är tydligen väldigt svårt)

En hel lektion gick åt till att lära sig sätta i film i kameran, det är väldigt pilligt och man vill inte gärna göra fel då vi själva betalar för rullarna (ca $20 styck) och de räcker i 2,5 minuter. Sen är det bara att byta igen.

Här är vi ute på vår första shoot för att testa kameran på olika sätt (olika linser, över/underexponering, fokus och så vidare), plötsligt upptäcker man att vi alla har ganska olika erfarenhet vad gäller filmande. Och det är ganska roligt och ibland lite jobbigt, det verkar som om det är ganska få som är intresserade av själva inspelningen och organiserandet kring den, de flesta är mest intresserade av det artistiska. Jag är precis tvärt om. 

 Dags att lära sig allt om ljussättning. Eller lite i alla fall. Pyttelite. (det är tydligen också ganska svårt) Det är väl inte riktigt min starka sida (som sagt, jag organiserar gärna en inspelning, men jag behöver kanske inte nödvändigtvis vara den konstnärliga själen i det hela) Men det är bra att lära sig om man ska bli duktig på resten.

Ett crew testar utrustningen innan de ska ut och filma sin första scen.

Vår första uppgift är att filma en Mise en Scène – som tydligen betyder ”put in scen” ordagrant översatt till engelskan. En iscensättning helt enkelt. Vi ska filma en scen i en tagning och det får gärna hända något kul eller tänkvärt i den tagningen. Folk har väl hittills inte kommit på några jättebra idéer men den här övningen är fram för allt till för att vi ska lära oss kameran och tekniken. Jag ska filma min mise en scène på onsdag, vi får väl se om jag har kommit på något bra tills dess. Några förslag?

Musikalinspiration

Publicerad av

0

En av Olofs uppgifter är att hitta en monolog att framföra och nu sitter vi och letar en massa klipp och roligheter på nätet, det ena leder till det andra och nu har jag fastnat i musikalträsket. Dessutom gick Phantom of the opera på tv, vilket slutade med en allsång här i vår lilla studio (dit vi nu har flyttat) i Williamsburg.

Vi har sett en del musikalen innan, både i Malmö på Slakthuset, i Stockholm, London och New York. Den stora skillnaden tycker jag faktiskt är bemötandet på teatern, amerikanarna är duktiga på att snabbt se till att man hittar vart man ska, att man får handla det man vill och att man ändå känner sig välkommen. Men självklart är musikalerna olika också. Min favorit är nog fortfarande Joseph and the Amazing technicolor dreamcoat. Den var fantastisk, jag var inte så gammal när jag såg den men lyssnar fortfarande sönder låtarna på Spotify.

Nästa musikal vi ska försöka se är The Book of Mormon, den har fått väldigt bra kritik och skulle vara kul att se en modern musikal, som vi inte har någon koll på sen innan.

En klassiker som vi skulle vilja se (eller i alla fall jag) är Lejonkungen. Mamma och pappa pratar alltid om hur bra den är och den är ju känd för fantastisk kostym, scenografi, koreografi och för att de är så fantastiskt många på scen och musiken så klart! Så den verkar ha bra förutsättningar. 
I höstas när Olof kom och hälsade på mig i London, såg vi Wicked, vilken ju också var fantastiskt men där var det snarare historien och karaktärerna man blev förälskad i. De hade egentligen bara ett riktigt stort nummer och det var Defying Gravity. Följande klipp är från 2004 års Tony Awards, det framförs av Idina Menzel och Kristin Chenoweth och Idina vann en Tony för rollen som Elphaba samma år. 
När vi var i New York förra gången såg vi både Billy Elliot och Anything goes. Billy Elliot hade oerhört kreativ och kul koreografi, vi satt på läktaren vilket var perfekt för att se hur välrepeterade de var. Anything goes känns som en klassisk amerikansk feel good musikal, lite som de amerikanska filmerna från 30-talet, ni vet den käcka känslan?! Det är liksom seglartema, tvåfagra killar och tjejer som sticker ut hakan. Men jag gillar ju det också, man behöver inte gräva så djupt och man blir glad. 
Förstår att jag verkar oerhört positiv men so far har vi nästan bara sett musikaler som redan fått strålande kritik (och som också varit toppen!), jag lovar att vi ska försöka gå på lite fler okända musikaler och pjäser för den delen. Det finns ju en del att välja på! Tills sist kan jag ju säga att vi också är lite sugna på att se Wit, en pjäs med Cynthia Nixon. (ni vet Miranda från Sex & the City). Den har också fått bra kritik! Men sen ska vi se något som inte har fått så mycket kritik, det kan också bli spännande! (och hemskt dåligt så klart… vi får se)

Happy Hour – Bio – Nya kompisar & 16 mm !

Publicerad av

0

Vi hinner verkligen inte uppdatera oss varje dag, även om vi skulle vilja. Vi brukar lämna hotellet vid 8 på morgonen och sedan är vi hemma tidigast 8 på kvällen men egentligen inte innan 21.30 och då är man i regel rätt trött. Och då har vi inte ens börjat filma än! Men jag försöker fotografera allt vi gör (lite för mycket tycker nog Olof) så nu kommer här en snabb uppdatering i bilder!

Många dagar har jag ett lite konstigt schema och har tre timmar ledigt mitt på dan, då blir det en del strosande i kvarteren kring Union Square (där skolan ligger) och där finns bland annat Converse store. Jag tror att det blir ett par låga, blekrosa converse till våren.

 Några bilder från vårt hotell, som vi lämnar i morgon. Då flyttar vi till Williamsburg i Brooklyn vilket ska bli väldigt spännande. Olofs kursare Frank från Texas bor också i de kvarteren med sin flickvän och han har lovat att ta hand om oss. (och alla vi pratar med säger att det är jättemysiga kvarter, så det blir nog bra!)

På TGI Fridays med några kursare. Olof har haft en massa fysiska lektioner (Voice and movement och sånt roligt!) (därav mjukiskläder).

 Jag gillar skyltar…

 Här lite blandat folk. Om vi går klockans håll från Olof så sitter Crystal bredvid honom, en kul tjej från Australien som går i Olofs klass, sen kommer Gabriel från Mexico (han heter egentligen inte Gabriel men han hade en massa namn och ett av dem liknade Gabriel så vi kallar honom för det) han läser också filmmaking 8 weeks (som jag) men i den andra gruppen. Efter Gabriel kommer norrmannen Espen, världens snällaste kille som också läser Acting men inte i Olofs klass och sen bredvid mig sitter Jess, som också läser acting med Espen och kommer från Australien.

 Sen var vi och kollade på bio, det var tydligen studentrabatt på tisdagar, men det visste de inte riktigt om i kassan, så vi berättade det för dem. Och fick rabatten. Och så skulle det ingå popcorn, jaha sa de och så fick vi popcorn. Nice!

 Vi gick och såg en film som heter A dangerous method, mycket bra men något långsam och eftersom vi alla hade suttit på lektioner hela dagen (utom Olofs klass då som hade Voice and Movement) så var vi rätt trötta. Men Keira Knightley var fantastiskt bra! (den handlade om Ljung, Freud och psykoanalys)

 Ungefär lika mycket folk som det är i Lund… Men det var en superliten biograf.

 Och så igår började vi pilla på vår första kamera, en 16 mm. Otroligt häftigt men ack så tråkigt med den där tekniken som jag inte förstår riktigt. Tur att vi sen, när vi är färdiga, kan anställa en fotograf eller kameraman som tycker att sånt är jättekul. Synd att jag vet att vi nu kommer att dyka ännu längre ner i kameratekniken de närmsta 7 veckorna…

 Och nu är det officiellt vår i New York, strålande sol och runt 15 grader varmt. Det är fantastiskt! På Union Square är alla bänkar och trappor överfulla med folk.

 Vi provade McDonalds för första gången och ja, bilden ovan skulle kunna vara tagen i Lund också. (men det är den inte)

 Olof har fått en mössa från skolan (de delar nämligen glatt ut mössor och tröjor med deras logga på). Tyvärr har den röda stjärnan med NYFA trillat av (ja, en röd stjärna på den mössan, kan det bli mer Ryssland?)

Tillbaka på vårt favvohak Latitude där Olof käkar Miniburgers med ribbs. Såå gott!

Det var allt för tillfället, nu ska jag tillbaka till skolan (vi har fått sovmorgon idag) för att lära mig mer om kamerateknik (snark) och editing, vilket ska bli skoj!